Greppa logotyp
Greppa logotyp


Säsongsnytt vecka 20

Kväveleveransen ökar i nollrutorna

Kväveupptaget i höstvetefälten har i genomsnitt varit 30 kg per hektar under veckan men variationerna är stora. Även i nollrutorna har kväveupptaget ökat rejält senaste veckan, i genomsnitt med 9 kg per hektar. Vid veckans mätning ser vi den största kväveleveransen på platser med bra förfrukter utan stallgödsel i växtföljden. Generellt räcker gödselkvävet fortfarande för grödans upptag. Veckans utveckling i nollruta och fält kan ge underlag att bedöma kompletteringsbehov nästa vecka.

Foto som visar ett höstvetefält med en ogödslad ruta där veten är ljusare och mindre.

I Skegrie hade nollrutan tagit upp 49 och fältet 99 kg kväve per hektar den 14 maj. Foto: Emma Hjelm

Stora regnmängder i Halland

Under veckan före mätningarna 8/5-14/5 varierade regnmängderna på mätplatserna från 3-32 mm.

Halland sticker ut med mest regn, i Tvååker föll 32 mm under veckan och under hela maj har det kommit nästan 100 mm (när 28 mm som föll 15 och 16 maj räknas in). Höstvete har i år generellt ett bra rotsystem och bör kunna fånga upp kväve även som förts ner en bit i profilen men vid stora mängder regn kan det här finnas en viss risk för utlakning på lätta jordar. På tätare lerjordar och kraftigt regn kan istället det finnas en viss risk för denitrifikation, alltså gasavgång av kväve, men då är det i första hand vid vattenmättnad och därmed syrefria förhållanden.

I Alnarp föll det 10 mm till och med 14 maj. På övriga platser uppmättes endast 3-7 mm. Lufttemperaturen var högre än veckan innan, cirka 14 grader i slutet av veckan och nattemperaturen inte under 9 grader. Även marktemperaturerna var cirka 13 grader.

Utvecklingsstadium och upptaget kväve

I tabell 1 och 2 visas vetets utvecklingsstadium och upptag av kväve 14, 16, 17 maj jämfört med mätningen en vecka tidigare. Höstvetet har nu nått DC 32 på de flesta ställen. Ett fåtal fält är i DC24-31.

I medeltal har 91 kg per hektar tagits upp i grödan och 38 kg i nollrutorna.

Denna vecka kan vi se skillnad i nollruteupptag för höstraps respektive stråsäd som förfrukt där höstraps som förfrukt ligger cirka 10 kg per hektar högre i kväveupptag i nollrutorna.

Sedan förra veckan har kväveupptaget i medeltal varit 9 kg per ha i nollrutorna och 31 kg i fälten. Upptaget av gödselkväve har ökat med 23 kg per hektar i medeltal och ligger nu i medeltal på 53 kg men varierar stort mellan 13 och 77 kg per hektar.

Tabell 1 och 2. Grödans upptag av kväve 14 maj på alla platser utom Löderup, Sandby gård, Fjälkinge och Kristianstad som mättes 16 maj och Laholm som mättes 17 maj. Förra veckans mätning gjordes en vecka tidigare.

Tabell 1. Kväveupptag på gårdar utan organisk gödsel i växtföljden

Plats

Sort

Förfrukt

Utv-stadium (DC)

Kväve-upptag nollruta (kg N/ha)

jmf. m.

förra

mät-ningen

Kväve- upptag fält

(kg N/ha)

jmf. m.

förra

mät- ningen

Kattarp 1

Linus

Havre

32

31

1

79

31

Kattarp 2

Linus

Rödklöver

32

52

19

65

31

Landskrona 1

Reform

Höstvete

32

35

10

105

45

Landskrona 2

Bright

Foderärt

32

24

3

101

33

Trelleborg 1

Linus

Höstraps

32

42

12

71

27

Trelleborg 2

Brons

Höstraps

31

32

4

94

29

Skegrie

Linus

Höstraps

32

49

10

99

33

Löberöd 1

Brons

Höstraps

31

39

11

98

33

Löberöd 2

Brons

Potatis

24

20

3

75

34

Sjöstorp 1

Julius

Höstraps

32

46

12

109

32

Sjöstorp 2

Julius

Rödklöver

32

55

14

104

28

Sandby gård 1

Terrance

Höstraps

32

50

19

115

40

Sandby gård 2

Terrance

Vitklöverfrö

32

36

9

100

37

Tabell 2. Kväveupptag på gårdar med organisk gödsel i växtföljden.

Plats

Sort

Förfrukt

Utv.

stadium

(DC)

Kväve-upptag nollruta

(kg N/ha)

jmf. m.

förra

mätningen

Kväve-upptag

fällt (kg N/ha)

jmf. m. förra mätningen

Västraby 2

Ellvis

Höstraps

32

44

10

92

33

Löderup 1

Torp

Spenatfrö

31

37

11

80

40

Löderup 2

Torp

Spenatfrö

31

37

11

80

47

Kristianstad

Hallfreda

Vårkorn

32

37

9

67

0

Fjälkinge

Praktik

Höstvete

32

35

5

93

23

Laholm 1

Praktik

Vårkorn

31

20

2

85

34

Laholm 2

Praktik

Havre

32

42

3

107

16


Figur 1 & 2. Kväveupptag fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukten anges inom parentes för varje fält. För mätdatum se tabelltext för tabell 1.

Jämfört med tidigare år

Vi har jämfört olika års kväveupptag i nollrutor och fält hos fyra gårdar utan stallgödsel i växtföljden, där cirka 8 fält årligen ingår i jämförelsen. I dessa fält har i medeltal 89 kg kväve per hektar tagits upp. Kväveupptaget i nollrutorna är i medeltal lite högre på 44 kg kväve per hektar än medeltalet för alla nollrutor som vi följer, Det beror sannolikt på att alla dessa fält utom ett har förfrukt rödklöver eller höstraps.

Figur 3. Kväveupptag i höstvetefält och nollrutor i en jämförelse 2015-2020 mellan fyra gårdar (cirka 8 fält årligen). Gårdarna är Kattarp, Skegrie, Trelleborg och Sjöstorp.

Rejäl kväveleverans och god tillväxt

I vårt område ligger nollrutornas kväveleverans ofta ganska lågt, inte sällan kring 20 kg kväve per hektar, speciellt på gårdar utan stallgödsel i växtföljden. I år ser vi större kväveleverans från nollrutorna och även skillnader på tiotalet kg N/ha mellan bra och sämre förfrukter. Omkring 20 kg kväve per hektar i större kväveleverans brukar innebära minst 40 kg per hektar lägre kvävegödslingsbehov för höstvete.

Nollruteleveransen är god och vi ser inte brist på kväve i grödan i fälten. De flesta som lagt gödselgivor på 150-170 kg kväve per hektar har ett upptag av gödselkväve i fält på 25-40 procent. Vi är inne i utvecklingsstadier då stora kväveupptag brukar ske. Trots att tillväxtbetingelserna ser goda ut kan gödselkvävet räcka ett tag till i de flesta fält. Om fälten är mycket frodiga kan det också vara viktigt att avvakta med kompletteringsgödsling så du inte ökar risken för liggsäd. Nästa vecka vet vi mer om fortsatt kväveleverans från nollrutorna och har en något bättre bild över skördepotentialen.

Emma Hjelm, Cecilia Linge, Stina Olofsson, Alnarp

Kväveupptag på de olika platserna, figur 4-9