Greppa logotyp
Greppa logotyp


Finns det fortfarande ett kvävebehov? v. -22

Höstvetet fortsätter utvecklas och vid mätningen 27-30 maj var två fält redan i axgång. Kväveupptaget har fortsatt öka men med halverad takt jämfört med föregående vecka. Totalupptaget ligger fortfarande något lägre än flerårsmedeltalet. Komplettering är fortfarande aktuell i de fall behovet finns för högre skörd eller en hög proteinhalt önskas utifrån kvalitetskraven.

Foto som visar en nollruta som inte fått kväve i ett fält med höstvete

Bild 1. Höstvete i Trelleborg 2 har en markleverans på 26 kg kväve per hektar vilket ligger kring den markkväveleverans som tabellrekommendationer över kväve till höstvete utgår från. Höstvetet var vid mätningen lördagen den 28 maj i utvecklingsstadiet DC 47. Foto: Lisbeth Hansson

Utvecklingsstadier och kväveupptag

Utvecklingen har fortsatt starkt framåt under den gångna veckan. I tabell 1 redovisar vi aktuella utvecklingsstadier och hur mängden kväve som höstvetet tagit upp sedan förra mätningen. Fälten är i axvidgningsstadiet (DC 41-49) och två fält är redan i axgång (DC 51-55). Kväveupptaget den senaste veckan varierar mellan 0 och 22 kg kväve per hektar i fält, i ovanjordisk grönmassa och upptaget den senaste veckan ligger i genomsnitt på 13 kg kväve per hektar.

Väderläget inför veckans mätningar

Under perioden den 22 maj och den 29 maj har det regnat på alla platser någon gång. Mängderna varierar mellan som minst 10 mm i Laholm och 11 mm i Lund och Löberöd, och som mest 25 mm i Svalöv och 24 mm i Jonstorp.

Medeltemperaturen i luften på 1,5 m höjd har under samma period varit 12 och 13 grader, vilket är ungefär som de två föregående veckorna. Under veckan har temperaturen varit 2 plusgrader som lägst, och i början av veckan nåddes den högsta temperaturen, 19-20 grader. Marktemperaturen på 5 cm djup varierade mellan 10 och 14 grader på de fyra stationer där marktemperaturen mäts.

Prognosen för den kommande veckan visar nederbörd under de närmsta dagarna men i måttliga mängder, 5-10 mm. Temperaturen i luften börjar runt 12-13 grader de närmaste dagarna och stiger till 18-19 grader framåt nationaldagen.

Tabell 1. Ökning av upptagen mängd kväve i gödslat fält sedan förra veckan varierar mellan 0 och 22 kg. Medeltalet är 13 kg N per ha.

Plats

Sort

Förfrukt

Utv-stadium (DC)

Ökning av upptaget kväve i fält (mätning 27-30 maj) sedan föregående vecka (kg N/ha)

Kattarp 1

Hallfreda

Höstraps

41

22

Kattarp 2

Linus

Rödklöver

41

15

Västraby 2

Informer

Höstvete

41

22

Landskrona

Bright

Höstraps

55

11

Fjelie 1

Etana

Höstraps

49

17

Fjelie 2

Etana

Korn

51

15

Laholm 1

Praktik

Havre

41

13

Laholm 2

Praktik

Höstvete

41

11

Löberöd

Brons

Höstraps

41

3

Skegrie

Brons

Lök

41

14

Håslöv

Linus

Höstraps

43

16

Trelleborg 1

Praktik

Höstraps

49

4

Trelleborg 2

Etana

Höstraps

49

9

Sandby gård 1

Terence

Vårkorn

41

13

Sandby gård 2

Terence

Höstraps

41

22

Löderup

Terence

Höstraps

43

6

Kristianstad

Bright

Höstraps

41

0


Foto som visar höstveteplantor där axen nyligen kommit fram

Bild 2. I Landskrona hade fältet med sorten Bright nått utvecklingsstadiet DC 55 (hälften av axet framme) måndagen den 30 maj Foto: Rolf Lindholm

Lägre kväveleverans med stråsäd som förfrukt

De fält med stråsäd som förfrukt har i medeltal ett lägre kväveupptag än övriga nollrutor. Fälten det gäller är Västraby, Fjelie 2, Laholm 1, Laholm 2, Sandby gård 1. I diagram 1 ser du kväveupptag per plats, den nedre delen av stapeln visar markens egen leverans och den övdre delen visar upptaget gödselkväve.

Fältdata för samtliga mätplatser redovisas i tabell 2.

Årets totala kväveupptag är ännu relativt lågt

De torra veckorna i slutet av april och början av maj drev på utvecklingen i höstvetefälten samtidigt som kväveupptaget var relativt lågt jämfört med flerårsmedeltalet. Även om kväveupptaget har tagit fart de senaste veckorna så ligger det fortfarande bland de lägre jämfört med de senaste årens kväveupptag vid samma utvecklingsstadium. Se diagram 2 för jämförelse av kväveinnehåll i ovanjordisk grönmassa under de senaste 7 åren.

Leveransen av kväve i ogödslade rutor började på en god nivå vid årets första mätningar men har sedan inte ökat så mycket under våren. Nu ligger nollruteupptaget kring flerårsmedeltalet. I medeltalet ingår både fält med stråsäd som förfrukt och andra förfrukter.

Finns det fortfarande kvävebehov?

Det går fortfarande att komplettera med kväve i höstvetefälten och få god utväxling på avkastningen, om behovet finns, även om mer av kvävet går till ökad proteinhalt ju närmre blomning man kommer. Kompletteringsgödsling med mindre kvävegivor är möjlig till och med vetets blomning.

Bestånden varierar och i ett glesare bestånd kanske den kvävegiva som är lagd räcker för förväntad skörd. Eftersom årets kväveupptag i fält varit något lägre än medelåret kan det vara ett tecken på att det finns gödselkväve kvar som grödan inte kunnat ta upp ännu.

Som vanligt är variationen mycket stor mellan olika fält och den individuella bedömningen på fältnivå är ditt viktigaste beslutsunderlag.

Fortfarande kan mätning med N-Tester eller mätning i egen nollruta ge en bra bild av fältets kväveleverans. De rekommendationer för kvävegödsling som finns i tabell 13 i Rekommendationer för gödsling och kalkning Länk till annan webbplats. baseras på en kväveleverans kring 30 kg kväve per hektar kring flaggbladstadiet.

Läst mer om kompletteringsgödsling och verktyg såsom CropSAT i förra veckans Säsongsnytt Syd. Länk till annan webbplats.

Emma Hjelm, Gunilla Frostgård, Stina Olofsson, Landskrona

Greppa Näringen mäter i år kväveupptag i 17 ogödslade nollrutor i höstvetefält hos 11 lantbrukare i Region Syd. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut en handburen N-sensor till oss. I Säsongsnytt för Region Syd hittar du våra löpande mätningar av kväveupptag. Nästa mätning i nollrutorna planeras till slutet av vecka 21.

Greppa Näringens mätningar stämmer väl överens med Yaras mätningar med samma metod. I tabell 3 nederst i brevet presenteras kväveupptag från fältens kväveleverans (nollruta) och upptaget gödselkväve.

Tabell 2. Platsdata för de fält Greppa Näringen använder för kvävemätningar

Plats

Sort

Förfrukt

Stallgödsel eller biogödsel i växtföljden

Sådd

Jordart

Kattarp 1

Hallfreda

Höstraps

Nej

14 sep

mmh SL

Kattarp 2

Linus

Rödklöver

Nej

10 okt

mmh LL

Västraby 2

Informer

Höstvete

Ja

14 sep

SL, 1% mull

Landskrona

Bright

Höstraps

Nej

15 sep

LL/ML

Fjelie 1

Etana

Höstraps

Nej

22 sep

mmh mo LL

Fjelie 2

Etana

Korn

Nej

22 sep

mmh mo LL

Laholm 1

Praktik

Havre

Ja

25 sep

mmh lmo

Laholm 2

Praktik

Höstvete

Ja

25 sep

mmh lmo

Löberöd

Brons

Höstraps

Nej

11 sep

mmh lmo

Skegrie

Brons

Lök

Ja

26 sep

lS

Håslöv

Linus

Höstraps

Ja

28 sep

mmh sa LL

Trelleborg 1

Praktik

Höstraps

Nej

26 sep

mmh mjLL

Trelleborg 2

Etana

Höstraps

Nej

26 sep

nmh mjLL

Sandby gård 1

Terence

Vårkorn

Nej

10 okt

LL

Sandby gård 2

Terence

Höstraps

Nej

10 okt

LL

Löderup

Terence

Höstraps

Ja

27 sep

mmh saLL

Kristianstad

Bright

Höstraps

Ja

27 sep

mmh ML


Tabell 3. Mätningar av kväveupptag utfört av Yara 28 maj.

Plats

Förfrukt

Organisk gödsel i växt-följden

Så-datum

Utvecklings-stadium (DC)

Kväve-upptag från markens leverans, nollruta (kg N/ha)

Upptaget gödsel-kväve (kg N/ha)


Krageholm 1

Höstraps

Höns-gödsel

210925

43

40

66


Krageholm 2

Höstraps

Höns-gödsel

210926

43

27

71


Staffanstorp

Höstraps

Slam

210926

43

30

85


Svalöv 1

Höstraps

-

210910

45

21

72


Svalöv 2

Höstvete

-

210909

53

28

73


Svalöv 3

Höstraps

-

210915

43

35

66


Svalöv 4

Höstraps

-

210914

43

30

72


Svalöv 5

Höstvete

-

210926

45

21

77


Svalöv 6

Maltkorn

-

210927

45

24

68