Greppa logotyp
Greppa logotyp


Sista mätningen av kväveupptag för säsongen, vecka 24

Höstvetet håller nu på att gå i ax i de flesta fält och på vissa håll har det kommit ännu längre. I detta nummer av Säsongsnytt redovisar vi årets sista mätningar av kväveupptag i region öst.

I samband med att flaggbladet växer ut och vetet går i ax blir mätvärdena osäkrare i och med att grödan skiftar färg. Vi ser dock att vetet fortsätter ta upp kväve i god takt.

Höstvetet i Östergötland fortsätter ta upp kväve

I Östergötland har kväveupptaget den senaste veckan ökat med i snitt 16 kg per hektar i de konventionella fälten och 26 kg i de ekologiska, men det är stora skillnader mellan olika fält. När sista mätningen gjordes den 10 juni var vetet i DC 43-59 (flaggbladets slida börjar vidgas till hela axet framme). I de konventionella fälten var kväveupptaget i medeltal 52 kg/ha i nollrutorna och 114 kg/ha i de gödslade fälten, en ökning med 1 respektive 16 kg/ha den senaste veckan. Förra året vid motsvarande tidpunkt var kväveupptaget 46 respektive 122 kg/ha.

I de ekologiska fälten har vetet inte kommit lika långt (DC 43-47) och där är kväveupptaget fortfarande lägre. Det stiger dock snabbt – senaste veckan har det ökat med hela 18 kg/ha i nollrutorna och 26 kg i de gödslade fälten (se diagram 1-4).

Vi ser i år tydliga skillander mellan förfrukter på många håll vid i övrigt jämförbara förhållanden. Ett exempel är fält E1 och E2 där förfrukten är höstraps respektive höstvete. I bild 1 och 2 ser man tydligt skillnaden mellan dessa nollrutor.

Foto som visar nollruta på fält E1 Vårdsberg sydost om Linköping. Nollrutan syns, men färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är inte så tydlig.

Bild 1. Nollruta på fält E1 Vårdsberg den 10 juni. Förfrukt: Höstraps. Kväveupptaget i nollrutan var 69 kg/ha och i det gödslade fältet 116 kg/ha. Foto: Johan Malgeryd

Foto som visar nollruta på fält E2 Vårdsberg sydost om Linköping. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är tydlig.

Bild 2. Nollruta på fält E2 Vårdsberg den 10 juni. Förfrukt: Höstvete. Kväveupptaget i nollrutan var 27 kg/ha och i det gödslade fältet 109 kg/ha. Foto: Johan Malgeryd

Diagram 1. Kväveupptag i 14 höstvetefält i Östergötland den 10 juni. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 43-59. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.

I diagram 2-4 visas kväveupptaget över tid.

Diagram 2. Kväveupptag över tid på fälten i Vårdsberg och Helleberga, Östergötland. Jordarterna är styv lera och mellanlera. På fält E5, som odlas ekologiskt, har kväveupptaget tagit fart de senaste två veckorna och markens kväveleverans är nu lika stor som på det konventionellt odlade fält E4 strax intill med liknande förfrukt (åkerböna respektive ärter).

Diagram 3. Kväveupptag över tid på fälten i Ullekalv, Högby och Elgsjö, Östergötland. Här är det lite lättare jordar och markens kväveleverans är låg. Fält E9 odlas ekologiskt.

 

Diagram 4. Kväveupptag över tid på fälten i Broby, Södra Freberga och Österstad, Östergötland. Fält E12 odlas ekologiskt.

Foto som visar nollruta på fält E12 utanför Skänninge. Fältet odlas ekologiskt och vetet är sått med dubbelt radavstånd och radhackat. Färgskillnaden mellan ogödslad ruta och fält är ganska tydlig.

Bild 3 Nollruta på fält E12 Elgsjö den 10 juni. Fältet odlas ekologiskt och vetet är sått med dubbelt radavstånd och radhackat. Kväveupptaget i nollrutan var 22 kg/ha och i det gödslade fältet 54 kg/ha. Grödan varierar dock en hel del inom fältet. 10 m väster om vår ordinarie mätpunkt var vetet betydligt kraftigare och kväveupptaget hela 87 kg/ha. Foto: Johan Malgeryd

Mätningarna i Södermanland, Örebro och Kalmar län avslutades i förra veckan

Mätningarna i Södermanland, Örebro och Kalmar län avslutades i förra veckan. I Södermanland gjordes sista mätningen den 6 juni, i Kalmar den 7 juni och i Örebro län den 8 juni. Resultaten från dessa mätningar redovisades i förra veckans Säsongsnytt öst. Som en sammanfattning på säsongen redovisar vi här hur kväveupptaget utvecklats över tid även i dessa län, se diagram 5-7.

Diagram 5. Kväveupptag över tid på fälten i St. Lövhulta och Klahammar, Södermanland.

 

Diagram 6. Kväveupptag över tid i fälten på Hidinge och Nybble gård, Örebro län.

 

Diagram 7. Kväveupptag över tid i sju höstvetefält i Kalmar län.

Kväveupptag jämfört med tidigare år

En jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade fält mellan år visas i diagram 8. Jämförelsen ska göras med stor försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar och fält som har varit med hela tiden.

Vid denna sista mätning när grödan har nått DC 47 räknat som median har vi inte så många fält med, men fram till och med förra veckans mätning låg upptaget i både nollrutor och gödslade fält i underkant jämfört med tidigare år.

Diagram 8. Jämförelse av kväveupptag i nollrutor och gödslade konventionella fält mellan år. Jämförelsen ska göras med stor försiktighet eftersom det inte riktigt är samma gårdar och fält som har varit med hela tiden.

Varierande förutsättningar på fälten

Vi mäter i år upptaget av kväve i 30 nollrutor och gödslade fält med höstvete. Fälten ligger i Kalmar och på Öland, Östergötland, Södermanland och Örebro län.

Fälten där nollrutorna ligger är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten visas i tabell 1.


Tabell 1. I tabellen ser du plats, sort, jordart, förfrukt och gödsling på fälten där nollrutorna ligger.
I kolumnen jordart betyder förkortningarna följande: mr= mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa= sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.

Plats

Sort

Jordart

Förfrukt

Kväve-gödsling, kg N/ha

Höst

Kväve-gödsling,

kg N/ha

Vår

Totalt


Stallgödsel växtföljden

E1 Vårdsberg

Kerrin

mr SL

höstraps


180

Slam 4 ton ts/ha var 7-e år

E2 Vårdsberg

Kerrin

mr SL

höstvete


190

Slam 4 ton ts/ha var 7-e år

E3 Helleberga

Hereford

mmh ML

höstvete

10

78


E4 Helleberga

Kerrin

mmh ML

ärter

6

76


E5 eko Helleberga Ekogården

Stava

ML

åkerböna



Höns-/kycklinggödsel 8 ton/ha var 5-e år

E6 Ullekalv

Hereford

nmh l Sa

höstvete

15

162


E7 Högby


syrsand/ mo

höstvete


140

Bevattnat

E8 Högby


syrsand/ mo

potatis


140


E9 eko Elgsjö

Hallfreda

mmh mj LL

ärter




E10 Broby

Informer

ML

höstvete

8 ton hönsgödsel/ha

150

Hönsgödsel, 10 ton/ha var 3-e år

E11 Broby

Terence

ML

höstvete


160

Hönsgödsel, 10 ton/ha var 3-e år

E12 eko Södra Freberga

Hallfreda


åkerböna


70


E13 Åsmestad

Norin

SL

korn

20

109

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha var 5-e år

E14 Åsmestad

Brons

ML

höstraps


159


D1 St. Lövhulta

Julius

SL

höstvete

17

142


D2 St. Lövhulta

Hallfreda

SL

korn

9

137


D3 Klahammar

Ahoi

ML

lin


170

Biogödsel, senast 2020

D4 Klahammar

Norin

ML

lin


170

Biogödsel, senast 2020

H1 Vassmolösa

Informer

nmh LL

majs


143

Grisflyt 30 ton/ha

H2 Vassmolösa

Cubus

nmh LL

ärter


143

Grisflyt 30 ton/ha

H3 Kläckeberga

Informer

nmh ML

vall


54

Nötflyt

H4 Stora Frö

Ahoi

nmh mo/mjäla

höstvete


166

Grisflyt 17 ton/ha

H5 Stora Frö

Informer

nmh mo/mjäla

bönor


166

Grisflyt 17 ton/ha

H6 Eriksöre

Linus

LL

pumpa


147

Fastgödsel nöt 20 ton/ha var 4-e år

H7 Eriksöre

Pondus

LL

höstraps


134

Fastgödsel nöt 20 ton/ha var 4-e år

T1 Hidinge

Julius


ärter


183

Grisflyt 35 ton/ha

T2 Hidinge

Julius


korn


169


T3 Hidinge

Julius


lin


169


T4 Nybble

Reform

mjäla/ ML

höstvete



Slam i växtföljden

T5 Nybble

Ahoi

ML

vårvete



Rötrest i höstas

Johan Malgeryd, Pernilla Kvarmo och Tellie Karlsson, Linköping och Kalmar