Greppa logotyp
Greppa logotyp


Säsongsnytt vecka 12

Gödsla normalstor raps när fälten är farbara

Foto på blomamnde rapsfält med mineralgödselspridare i bakgrunden.

Foto: Mårten Svensson

Våren är i startgroparna med grönskande växtlighet även om det fortfarande är väldigt blött på sina håll. Om du har normala bestånd av höstraps är det dags att kvävegödsla när tillväxten är igång och fälten farbara. Det är däremot inte lika bråttom med kväve till höstvete.

Vad säger föreskriften om gödselspridning?

Inom nitratkänsliga områden får du inte sprida gödsel om marken är frusen, snötäckt, vattenmättad eller översvämmad. Du får heller inte sprida gödsel närmare än 2 meter från åkerkant som gränsar till sjö eller vattendrag eller på mark som lutar mer än 10 % mot sjö eller vattendrag

Utanför nitratkänsligt område gäller att du inte bör sprida gödsel på snötäckt mark eller om det finns risk för ytavvrinning i samband med snösmältning och nederbörd.

Mer information om vilka regler som gäller för spridning av gödsel finns på jordbruksverkets webbplats. Länk till annan webbplats. Där hittar du också föreskriften SJVFS 2004:62 som reglerar lagring och spridning av gödsel.

När och hur mycket ska du gödsla raps?

Så snart rapsen börjar växa på våren så behöver den kväve och svavel. I mycket frodiga höstrapsbestånd är det inte lika bråttom med kvävegödslingen. Svaga till normala bestånd kan du gödsla som vanligt och lägga ungefär halva kvävebehovet så fort marken är farbar. Den andra halvan lägger du när du är säker på att beståndet har överlevt vintern.

För att veta hur mycket kväve grödan totalt behöver under våren bedömer du tre saker:

  1. Kväveupptaget under hösten. Du kanske klippte eller scannade rapsen med en grödsensor i höstas? Använd i så fall det resultatet. Om du inte klippte eller scannade i höstas kanske du minns hur rapsen såg ut. Titta på bilderna nedan för att minnas och bedöma kväveupptaget.
  2. Mineraliseringen under kommande vår eller försommar. Mineraliseringen uppskattar du utifrån tre nivåer - låg, medelhög eller hög mineralisering. Nivån på mineraliseringen beror på hur bördig jorden är. Den är till exempel oftast högre om du gödslar med stallgödsel eller andra organiska gödselmedel eller om jorden är mullrik.
  3. Förväntad skörd på fältet. Utgå från din normalskörd och justera efter årsmånen och hur grödan ser ut.

När du har uppskattat dessa tre värden kan du ta reda på hur mycket kväve grödan behöver genom att:

Foto som visar ett rapsbestånd som tagit upp 16 kg N/ha

Bild 1: Höstupptag 16 kg N/ha. Foto: Lena Engström

Foto som visar ett rapsbestånd som tagit upp 49 kg N/ha

Bild 2: Höstupptag 49 kg N/ha. Foto: Lena Engström

Bild 3: Höstupptag 77 kg N/ha. Foto: Lena Engström

Foto som visar ett rapsbestånd som tagit upp 95 kg N/ha

Bild 4: Höstupptag 95 kg N/ha. Foto: Lena Engström

Avvakta med gödsling om rapsen är storvuxen

I kraftiga bestånd kan den rekommenderade vårkvävegivan bli väldigt låg. I fyra skånska försök våren 2019 undersökte man hur du bör resonera när Höstrapssnurrans rekommenderade vårkvävegiva närmar sig 0 kg per hektar. Resultaten från försöken varierade, men de visade generellt att stor raps har ett lägre kvävebehov på våren och att metoden med höstrapssnurran är ett viktigt beslutsunderlag även då rapsen är mycket frodig.

Försöken visade också att det går bra att vänta med den första kvävegivan hos ett kraftigt bestånd just för att kväveupptaget under hösten varit högt och på grund av rapsens djupa rotsystem. Är rapsen svag är det viktigare att komma ut med gödseln tidigare. Läs gärna mer om försöken i Sverigeförsökens försöksrapport 2019. Länk till annan webbplats.

Tänk på inomfältsvariationen

Vid ojämna bestånd eller där förutsättningarna skiftar i ett fält är det bra att anpassa kvävegivan utifrån variationerna i fältet. Verktyg du kan använda är till exempel kvävesensor, CropSat eller Atfarm. Greppa Näringen är med som finansiär i CropSAT även i år och du kan läsa mer om CropSAT här på webbplatsen.

Ta fram kvävegivan utifrån tabell

Om du inte använder Höstrapssnurran kan du använda tabell 1 på nästa sida. Titta antingen i kolumnen Kväveupptag höst eller Vikt bladmassa för att hitta rätt rad. Följ sedan raden till din förväntade skörd för att få fram kvävebehovet.

Om du har en jord med medelhög mineralisering kan du använda rekommenderad kvävegiva direkt från tabell 1.

Om du tror på låg mineralisering på ditt fält ökar du kvävegivan i tabellen med 15-20 kg per hektar.

Om du tror på hög mineralisering minskar du kvävegivan med 15-20 kg kväve per hektar jämfört med tabellvärdena.

Tabell 1. Rekommenderade givor för kvävegödsling på våren till höstoljeväxter i fält med medelhög mineralisering (kg N/ha).

Kväveupptag
höst

(kg N/ha)

Vikt bladmassa

(kg/m2)

Kvävegiva (Kg N/ha) beroende på förväntad skörd (kg/ha)



Skörd

2500


3000


3500


4000


4500


5000

20

0,4

155

165

180

190

200

210

40

0,7

135

145

155

165

180

185

60

1,1

115

125

135

145

155

165

80

1,4

90

100

110

120

135

145

90

1,6

80

90

100

110

120

130

100

1,8

70

80

90

100

110

120

120

2,1

45

55

70

80

90

100

140

2,5

25

35

45

55

65

75

160

2,8

5

14

25

35

45

55

Vänta med kvävet till höstvete

Det är inte lika bråttom med kväve på våren till höstvete som till höstoljeväxter. Vänta tills grödan har börjat växa ordentligt. Huvudgivan behöver vara tillgänglig när stråskjutningen börjar. Alltför tidig gödsling ökar risken för kväveförluster genom utlakning eller avgång som kvävgas eller lustgas, framför allt om det blir mycket nederbörd. En tidig giva kan också göra att det blir för många sidoskott och mycket grönmassa om vetet redan är väl bestockat.

Dela givan så kan du anpassa efter årets förutsättningar

Genom att dela upp kvävegödslingen kan du anpassa den totala givan efter årsmånen. Med en huvudgiva inför stråskjutningen och en eller flera senare kompletteringsgivor minskar du risken för liggsäd och kan lättare anpassa totala kvävegivan. Det är dessutom lättare att påverka proteinhalten om du lägger en del av kvävet sent.

Höstkorn och höstråg stråskjuter tidigt

Eftersom höstråg och höstkorn stråskjuter tidigt bör dessa grödor gödslas tidigare än höstvete. Dela upp kvävegivan för att undvika liggsäd genom att lägga ungefär halva kvävebehovet tidigt, när grödan börjar växa på våren. Den andra hälften av kvävegivan kan du lägga i sent bestockningsstadium.

Lägg ogödslade rutor i fältet

Fundera redan nu på om du kan lägga ut en eller flera ogödslade rutor i höst- och vårsäd. Då kommer du att kunna följa hur grödan växer i den ogödslade rutan under säsongen. Du får också en bild av hur mycket kväve marken levererar och därmed ett bättre beslutsunderlag när du ska bedöma nivån på eventuella kompletteringsgivor. I Säsongsnytt vecka 8 kan du läsa mer om hur du gör när du anlägger nollrutor.


Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping
Tellie Karlsson, Kalmar
Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala