Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Välj en gödslingsstrategi för höstsäden, v 11

Välj en gödslingsstrategi som passar inriktningen och kvalitetskraven i din odling. Det är alltid en fördel att planera för flera kvävegivor, så att du kan anpassa gödslingen under säsongen. Detta ökar möjligheten att uppnå hög effektivitet av insatt mängd kväve. Dessutom minskar risken för liggsäd och för kväveförluster.

Bild på nollruta

En nollruta anlägger du med hjälp av en presenning och något som håller fast den i hörnen, t.ex. käppar eller tältpinnar. Foto: Katarina Börling

I stora delar av landet ser höstsäden bra ut, dock kan det fortsatt komma bakslag i vädret, som kan äventyra övervintringen.

Osäkert ekonomiskt läge – noggrannhet ett måste

I år, när kostnaderna för gödselmedel har varit hög och prisläget för skörden är osäkert, är noggrannhet i kvävegödslingen ännu viktigare än vanligt för det ekonomiska resultatet. Fallhöjden om du misslyckas är högre än normalt och vinsten av att hitta ekonomiskt optimal kvävegiva är större.

Kvävet bör vara tillgängligt inför stråskjutning

Kvävet på våren bör läggas så att en tillräckligt stor del är tillgänglig inför stråskjutningen. Om det inte finns tillräckligt med kväve för plantan inför stråskjutningen kan antalet skott reduceras. Grödan kan dock till viss del kompensera färre antal skott med fler och större kärnor.

Tänk på att anpassa gödslingen beroende på vilken sort du har, då utvecklingsrytmen varierar. Tidiga sorter har genetiskt en tidigare utveckling och tillväxt och behöver därför tillgång till kväve något tidigare än medelsena och sena sorter.

Tidig giva kompenserar oftast inte hela skördebortfallet

En tidig gödsling kan öka bestockningen till sent sådd höstvete. Tänk på att en tidig giva oftast inte kompenserar hela skördebortfallet i ett svagt bestånd som haft en dålig etablering eller delvis utvintrat. Det finns snarare en risk att kvävet försvinner innan grödan hinner ta upp det. I ett bra höstvetebestånd finns det normalt sett inte något behov av tidig kvävegödsling på våren för att gynna bestockningen.

Däremot kan det i försommartorra områden vara idé att lägga en lite större del av totala uppskattade behovet i god tid inför stråskjutningen.

Följ grödans utveckling och markens kväveleverans

Anpassa gödslingsgivan efter markens kväveleverens, årsmån och uppskattad skördenivå. Variationerna mellan olika gårdar och fält är ofta stora beroende på jordart, odlingshistorik, tidigare stallgödseltillförsel med mera. För att få bättre koll på dina egna fält kan du lägga ut nollrutor (ogödslade rutor) i dina grödor. Flera rådgivare erbjuder tjänsten att mäta med handburen sensor och räkna på kvävebehovet.

Även om du inte har tillgång till en handburen N-sensor kan du ha nytta av en egen nollruta. Du kan bedöma skillnaden i grödans färg, täthet och höjd i nollrutan jämfört med hur det ser ut i fältet runt omkring och på så sätt få ett grepp om hur mycket kväve marken levererar. Det bidrar till beslutsunderlaget när du ska bedöma nivån på eventuella kompletteringsgivor.

Tänk på inomfältsvariationen

Vid ojämna bestånd eller där förutsättningarna skiftar inom fältet är det ofta en god idé att anpassa kvävegivan utifrån fältvariationerna. Verktyg du kan använda är till exempel kvävesensor, CropSat eller Atfarm. Greppa Näringen är med som finansiär i CropSAT även i år och du hittar mer information och länk till CropSAT här eller på hittar du på Greppas webbplats under Våra tjänster/Räkna själv/CropSAT.

Greppa Näringen mäter nollrutor i nio län

Att ha egna nollrutor ger den bästa bilden av situationen på just dina fält. Men du kan får en god uppfattning om årsmånen och hur denna påverkar mineralisering och kväveupptag under 2023 genom att följa våra mätningar som redovisas här i Säsongsnytt.

Greppa Näringen kommer, liksom de senaste åren, att mäta kväveupptag i höstvete. Mätningarna gör vi på gårdar där intresserade lantbrukare har lämnat ogödslade rutor. Rutorna är fördelade i Skåne, Kalmar, Västra Götaland, Östergötland, Örebro, Södermanland, Uppland och Västmanland. Mätningarna görs i samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer till oss i Greppa Näringen.

Vi startar mätningarna under april när höstvetet börjar växa och mäter normalt en gång i veckan fram till omkring vetets axgång.