Lär dig mer om att odla mellangrödor

SLU har på uppdrag av Jordbruksverket sammanställt fältförsök och resultat från odling av mellangrödor. Näst efter vall är mellangrödor jordbrukets viktigaste bidrag till att lagra in kol i mark. Greppa Näringen vill bidra till att fakta från forskning och försök under svenska förhållanden görs tillgängligt och har därför tagit fram en kortare version av den utförliga rapporten.

I Sverige finns erfarenheter av att odla mellangrödor sedan 1990-talet när ekonomisk ersättning började ges för att odla det som då kallades fånggröda.

Mellangrödor fyller en viktig funktion

Mellangrödor har vid sidan av odling av vall visat sig vara jordbrukets viktigaste bidrag till kolinlagring i mark. Med en gröda som växer under perioden mellan skörden av en gröda och uppkomst av nästa, utnyttjas en tidsperiod som ger extra biomassa som kan tillföras jorden. Det är viktigt att öka kunskapen om mellangrödor i lantbruket eftersom klimatförändringen fortsätter göra vintrar mildare. Då behövs bevuxen mark för att kväveutlakningen inte ska öka samtidigt som mellangrödor kan odlas längre norrut.

Viktiga nedslag i rapporten

• När 100 kg kol per hektar inlagras i marken i organiskt material inlagras också 7-10 kg kväve och 0,5 till 2 kg fosfor.
• De flesta studier av reducerad jordbearbetning och direktsådd visar ganska liten effekt på kolinlagringen i sig, i jämförelse med effekten av mellangröda.
• Rötterna har i genomsnitt 2,5 gånger högre värde för kolinlagringen än den synliga ovanjordiska delen av växten.
• En sammanställning av nordiska mångåriga försök visar att mellangröda minskade kväveutlakningen med i medeltal 43 procent jämfört med obevuxen mark.
• Mellangröda anses generellt inte minska fosforförluster i form av erosion och läckage.
• När mellangrödan tillförs marken finns en risk för ökad avgång av lustgas. I enskilda mätningar har den uppmätts till 2,6 kg lustgaskväve per hektar och förtar då klimateffekten av de cirka 300 kg kol per hektar som mellangrödan inlagrar i medeltal.
• En mellangröda som bildar ett jämnt och tätt bestånd kan effektivt konkurrera med örtogräs.
• Glyfosat används idag ofta för att avdöda mellangrödor men det finns osäkerheter kring lagstiftning och resistensproblematik framöver.

Rapporten är faktatät eftersom det gjorts försök med mellangrödor på olika jordar, under olika väderförutsättningar, med olika huvudgrödor och artblandningar samt olika såtekniker och tidpunkter för insådd. Den behandlar frågeställningar som odlare av mellangrödor har och med motsvarande frågor som forskare ser behov av att studera vidare.

Jordbruksverket har satt som mål att till 2027 ska odlingen av mellangrödor och fånggrödor tillsammans uppgå till 229 000 hektar. Utfallet i den senaste SAM-ansökan var en areal på 164 000 hektar.

Text: Markus Hoffmann