
Foto: Mårten Svensson
nummer 12
Hjälpreda för beräkning av vallskörd - För lass och/eller balar
Trots att vall är den största grödan i Sverige, är det inte så många som vet vilken mängd vall de skördar per hektar. Alla gödslingsrekommendationer utgår från att man vet vilken skörd man kan förvänta sig. Vallskördens storlek är också viktig i beräkningar av växtnäringsbalanser. Därför har Greppa Näringen gjort denna hjälpreda för att hjälpa dig att räkna fram din vallskörd.

Foto: Mårten Svensson
Hjälpreda för beräkning av vallskörd - för lass och/eller balar
Här följer en instruktion om hur beräkningen går till. Vill du räkna i praktiken ta dig längst ned på denna webbsidan för att skriva detta praktiska råd och få tillgång till alla tabeller.
Gör så här:
- Hjälpredan förutsätter att du för anteckningar om hur många balar/lass du skördar på varje skifte. Det finns också en hjälpreda för att beräkna dina vallskördar efter hur mycket du lagrat i dina silor. Använd i så fall ”Hjälpreda för beräkning av vallskörd – Silor”
- Börja med att anteckna årets vallskiften och areal. Du kan också notera vallålder och fröblandning.
- Ange hur många balar eller lass du tagit på varje skifte (kolumn A). För att skilja balar och lass åt kan beteckningen B eller V användas.
- Ange hur stor areal du skördat (kolumn B). Ange ”Bete” eller ”Oskördat” om skiftet betats eller inte skördats i någon delskörd.
- Räkna ut hur många balar/lass du tagit per ha (kolumn C).
- Mängd av ev. löshö kan vara svårt att beräkna. Ange i så fall bara ”Hö”. Om höskörden bärgats som balar, kan mängden beräknas på samma sätt som för rundbalsensilage.
- Skriv in grönmassevikt för lass eller bal (kolumn D) och ts-halt (kolumn E). Uppskatta eller väg/mät. Som hjälp för vikter på rundbalar och vagnar finns tabell 1 och 2 på sista sidan. Du måste veta volymen på vagnen.
- Beräkna skörd kg ts/ha för varje skifte (kolumn F): Balar/lass antal/ha (kolumn C) x kg/st (kolumn D) x ts- halt (kolumn E).
- Beräkna också genomsnittskörden för varje delskörd. Räkna ut kg ts totalt för varje skifte (kolumn F x kolumn B) och för in i kolumn G. Summera total areal och total skörd i rutorna längst ner i kolumn B och G. Dividera den totala ts-skörden med den skördade arealen. För in i rutan längst ner på sidan.
- Hjälpredan har också rutor för att summera antal vagnar och balar för hela skörden.
- Gör om beräkningen flera år för att få en säkrare uppskattning av avkastningen. På det sättet kan du bedöma om du gödslar rätt mängd till din vall. Om du har stor variation i vallskörd mellan dina olika skiften: Fundera över vad det kan bero på. Du kan då se skillnader mellan olika skiften. Men det beror också på vallålder och vallblandning.
Ts-halt | kg/120 cm bal (även höjd 120 cm) |
---|---|
85% | 160-225 |
50% | 490-600 |
35% | 540-660 |
25% | 600-700 |
Tänk på att balar kan variera mycket i storlek, packningsgrad och ts-halt. Absolut bäst är att väga egna balar, och göra egna ts-haltsbestämningar! Källa: Maskinkostnader 2002, HIR Malmöhus |
Typ | kg grönmassa/m³ | Ts-halt |
---|---|---|
Hackvagn | 240 | 33% |
Kortsnittsvagn | 300 | 33% |
Hövagn | 60-70 | 85% |
Silons fyllningsbara höjd, m | ||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Förutsättningar | 8 | 10 | 12 | 14 | 16 | 18 | 20 | 22 |
Lagringshöjd efter sjunkning, m | 7,5 | 9,4 | 11,3 | 13,2 | 15,1 | 17 | 18,9 | 20,8 |
26-40 % ts kg ts/m³ | 175 | 190 | 205 | 217 | 228 | 238 | 248 | 256 |
<23% ts eller >40% ts, kg ts/m³ | 158 | 171 | 185 | 195 | 205 | 214 | 223 | 230 |
Källa : Databok för driftsplanering 1989 och 1996. Volymvikt i Korv (tub eller slang): 200 kg ts/m³. Källa: JTI informerar nr 116 2007. |
Vikt (packningsekipage, kg) | ||||
---|---|---|---|---|
Kapacitet ton grönmassa/tim | 5 000 | 7 500 | 10 000 | 12 500 |
10 | 190 | 220 | 253 | 285 |
15 | 178 | 204 | 230 | 255 |
20 | 170 | 193 | 215 | 238 |
25 | 166 | 186 | 206 | 226 |
Silohöjd 2,4 m, 30% ts, 15 cm inläggningslager. Vid lägre ts-halt sjunker också volymvikten i kg ts/m³. Vid 23% ts-halt i stället för 30% är volymvikten 20 kg ts/m³lägre. Värdena kommer från amerikanska undersökningar med mest lusernensilage, och skall ses som en fingervisning. Källa: Maskinkonsult Christer Johansson |