Region Syd

Fortsatt tillväxt, men det behövs nederbörd

Många höstvetefält är fortfarande fina med höga skördepotentialer. Lokala regn förekom under förra veckan, framförallt i de västra delarna av Skåne, men också i sydost. Där det finns markfukt kan vi se en ökning av kväveinnehållet i grönmassan. Men där det regnat mindre, där jordarna inte är vattenhållande samt där bestånden från början varit svagare ser vi nu effekter av torkan. Tydlig skottreduktion har sannolikt dragit ner skördepotentialen i flera av våra nollrutefält. Utvecklingen går fort och fälten är i stadium 41 till 49

Brist på vatten hämmar höstvetet i vissa fält och områden

Många höstvetefält är fortfarande fina med höga skördepotentialer. I de västra delarna av Skåne utvecklas höstvetet väl och kväveinnehållet i grönmassan ökar. Men bristen på nederbörd framförallt i östra delarna av landskapet börjar ta ut sin rätt. Här har kväveupptag och tillväxt hämmats av vattenbrist. Vi ser också skillnader i torktålighet mellan olika jordar och bestånd. Detta innebär att skillnaderna i upptagen mängd kväve mellan fält och områden fortsätter att öka. De flesta fälten är i stadium 37, men stadier mellan 31 och 41 förekommer. Inför kompletteringsbeslut är det svårt men viktigt att bedöma skördepotentialen realistiskt. Vi kan se att en viss reduktion av antal skott skett i de områden som lider mest av vattenbrist, vilket kan sänka skördepotentialen.

Tänk till inför beslut om komplettering!

Många höstvetefält är fortfarande fina med höga skördepotentialer. Men vi börjar se effekter av torkan och de fält som inte fått tillräckligt mycket regn efter utlagd huvudgiva halkar efter. Även områden med lättare jordar och vissa sent sådda fält visar lägre kväveupptag. Detta innebär att skillnaderna i upptagen mängd kväve mellan fält och områden ökar. Inför kompletteringsbeslut är det viktigt att fundera på om det kan finnas outnyttjat kväve kvar i marken och att göra en realistisk bedömning av skördepotentialen.

Fint höstvete, men regn behövs snart

Grödorna utvecklas och de allra flesta höstvetefälten ser fortfarande fina ut. Upptaget i gödslade fält ökar, men markens mineralisering är låg. Vi ser också att skillnaderna i kväveinnehåll mellan fälten ökar.

Upptaget ökar nu under stråskjutningen

Under det två veckor som gått sedan förra Säsongsnytt Syd har nollrutefälten utvecklats väl och kväveupptaget ökat i såväl nollrutor som i gödslade fält. Där kvävegödslingen kom ut före nederbörd har kvävet kommit grödorna väl till godo. Nästan alla fält är i stråskjutningsfasen.

Nu växer höstvetet i Skåne

Säsongens första mätningar av kväveupptag i höstvetefält i Skåne visar att vetet börjat växa och ta upp kväve. På flera platser syns nollrutorna, vilket innebär att tillfört gödselkväve börjar komma grödan tillgodo. Som vanligt påverkar förfrukt, såtidpunkt, markfukt och temperatur markens kväveleverans och grödans utveckling.

Välj en gödslingsstrategi för höstsäden, v 11

Välj en gödslingsstrategi som passar inriktningen och kvalitetskraven i din odling. Det är alltid en fördel att planera för flera kvävegivor, så att du kan anpassa gödslingen under säsongen. Detta ökar möjligheten att uppnå hög effektivitet av insatt mängd kväve. Dessutom minskar risken för liggsäd och för kväveförluster.

Gödsla normalstor raps när fälten är farbara

Våren är i startgroparna med grönskande växtlighet även om det fortfarande är väldigt blött på sina håll. Om du har normala bestånd av höstraps är det dags att kvävegödsla när tillväxten är igång och fälten farbara.

Nya rekommendationer för gödsling och kalkning

Skriften Rekommendationer för gödsling och kalkning 2023 finns nu i Jordbruksverkets webbutik. Vi har uppdaterat årets rekommendationer utifrån nya försöksresultat och aktuella priskvoter.

Stor variation av mängd kväve som tagits upp i höstvetefälten vid sista mätningen v. -23

Vid säsongens sista mätning av kväveupptag i höstvete 3-6 juni ser vi stora skillnader i upptag mellan fält och olika områden. Några av fälten i östra Skåne har tagit upp mycket kväve sedan förra mätningen medan de flesta fält i väst har små eller inga ökningar av kväve i grönmassan.

Finns det fortfarande ett kvävebehov? v. -22

Höstvetet fortsätter utvecklas och vid mätningen 27-30 maj var två fält redan i axgång. Kväveupptaget har fortsatt öka men med halverad takt jämfört med föregående vecka. Totalupptaget ligger fortfarande något lägre än flerårsmedeltalet. Komplettering är fortfarande aktuell i de fall behovet finns för högre skörd eller en hög proteinhalt önskas utifrån kvalitetskraven.

Dags att besluta om kompletteringsgödsling v. -21

Höstvetet utvecklas bra efter nederbörd och gynnsamma temperaturer. Upptagen mängd kväve har ökat med i genomsnitt 25 kg per hektar sedan förra veckan, men det totala upptaget ligger fortsatt lägre än flerårsmedeltalet. Flertalet fält är i DC 37-41 och det är hög tid att fundera på totala kvävebehovet och kompletteringsgödslingens storlek.

Utvecklingen går framåt men kväveupptaget är relativt lågt - v. 20

Höstvetefälten utvecklas i normal takt och några av fälten är nu i flaggbladsstadiet. Upptagen mängd kväve har ökat med i genomsnitt 14 kg sedan förra veckan, men det totala upptaget är ännu relativt lågt.

Höstvetet utvecklas trots torkan, men utlovade regn behövs - v.19

Alla de fält vi följer i Region Syd är nu i stråskjutningsfasen (DC 30-32), vilket är normalt för tidpunkten. Samtliga fält är fortfarande fina och jämna. Sedan senaste mätningen har kväveinnehållet i grönmassan ökat med i genomsnitt 11 kg per hektar.

Lågt kväveupptag - v.18

Markleveransen av kväve är ännu liten och kväveinnehållet i de nollrutor vi följer har inte ökat sedan förra veckan. Kväveinnehållet i grönmassan i gödslade fält har ökat med i genomsnitt 6 kg per hektar. Huvuddelen av fälten är i början av stråskjutningen (DC 30 – 31). Vi vill också tipsa om träffar om kväveoptimering som arrangeras i Skåne under maj månad.

Skillnad i markleverans - v.17

Årets första mätningar av kväveupptag i höstvetefält i Skåne och Halland visar på ett genomsnittligt upptag som överensstämmer väl med tidigare års mätningar. Såtidpunkt, förfrukt, temperatur och markfukt har påverkat markens kväveleverans och grödornas utveckling.