Ny film om miljöersättningarna

Nära 900 000 hektar brukas med den nya ettåriga ersättningen Precionsjordbruk planering och 140 000 hektar får ersättningen för fång- och mellangröda. Det kommer sammantaget ge minskad kväveutlakning från växtodlingen. Men anslutningsgraden för anpassade skyddszoner och vanliga skyddszoner utmed vatten som minskar jord- och fosforläckaget behöver fortfarande öka.

Det första året med EU:s programperiod 2023 till 2027 börjar gå mot sitt slut och det går nu att se hur anslutningen varit till de ersättningar som har som syfte att minska näringsläckage och öka kolinlagring. En del av ersättningsformerna är samma som i den förra programperioden till exempel fånggröda, vårbearbetning och skyddszon med skillnaden att flera av dem har fått mer praktiska stödvillkor. Men det finns också nya ersättningsformer som mellangröda för kolinlagring och Precisionsjordbruk planering.

I ett nytt samarbete mellan WWF, LRF, och Greppa Näringen har en film om några miljöersättningar spelats in. I filmen medverkar lantbrukarparet Sofia och Magnus Karlsson på gården Gunnarstorp i Skaraborg. Filmen visar hur de olika stöden används i deras växtodling och bland annat Emma Hjelm på Jordbruksverket diskuterar hur Greppa Näringens rådgivning kan stödja.

Så gick det

Tusentals lantbrukare har sökt miljöersättningarna för fång- eller mellangröda och den sammanlagda arealen är nu på samma nivå som odlingen av fånggröda var för nästan 20 år sedan i den dåvarande programperioden. Många har även sökt ersättningen för vårbearbetning. Årets siffror visar att arealen fånggrödor och mellangrödor sammantaget liksom vårbearbetning, till och med är över det mål som satts upp inom den Strategiska planen för 2023. Den största ansökta arealen finns inte oväntat i ersättningen Precisionsjordbruk planering. Det är ett så kallat paketstöd som består av fem olika åtgärder som ska genomföras. Precisionsjordbruk planering nådde inte riktigt målet, men ändå imponerande stora arealer. Tanken är att anslutningen till de ettåriga ersättningarna ska öka åren framöver.

Lika bra har det inte gått för skyddszoner och framförallt inte för anpassade skyddszoner där de sökta arealerna är längre ifrån årets mål. Målet för anpassade skyddszoner var 1 000 hektar och för skyddszoner längs vatten till knappt 10 000 hektar. Anpassade skyddszoner bedöms vara den åtgärd i lantbruket som är mest kostnadseffektiv för att minska läckage av jord och fosfor från växtodlingen. Jorderosion kan bero på brister i dräneringen. Anpassad skyddszon går att likna vid ett ”plåster av gräs” inne på fältet som stoppar transport av jord och fosfor till vattnet. Att ha en anpassad skyddszon på rätt ställe på fältet är en del av modern precisionsodling.

*Osäker uppgift eftersom alla ansökningar ännu inte är granskade

Ny film

Som framgår av texten ovan behöver anslutningen öka till flera av ersättningarna. Det är viktigt både för att få en effektivare växtodling med minskad påverkan på miljön och klimatet men också för att minska risken för framtida skärpt miljölagstiftning. Det kan finnas flera orsaker till att en viss ersättningsform inte söks av lantbrukare men brist på kännedom om vilka ersättningar som finns ska inte vara en av dem. Eftersom det är första året med den nya programperioden behövs mer information.

I ett nytt samarbete mellan WWF, LRF, och Greppa Näringen har en film om några av miljöersättningar spelats in. Se filmen nedan om hur de olika stöden används i Sofia och Magnus Karlssons växtodling.

Text: Markus Hoffmann