Tidig tillväxtstart i Skåne, men låg markfukt oroar
Höstvetefälten i Skåne är generellt fina och tillväxten har startat rekordtidigt. Huvuddelen av fälten är i bestockningsstadium, men på enstaka platser och i tidiga sorter är stråskjutningen redan nära. På fält där kvävet kördes ut tidigt och där markfukten räckt till har gödselkvävet börjat tas upp. Markfukten är dock låg och kan komma att bli begränsande.
Årets första mätningar av kväveupptag
Vi har inlett årets mätningar av fält och nollrutor tidigare än vanligt eftersom året är tidigt. Denna veckan har vi valt att mäta på tre platser i sydvästra Skåne. Utvecklingsmässigt är höstvetet ca 2-3 veckor tidigare än genomsnittsåret och kväveupptaget har börjat. Stadierna varierar mellan 23 och 30. Kväveinnehållet i grönmassan ligger mellan 20 och 25 kg kväve per hektar. Det är ännu inga större skillnader mellan nollrutor och fält utom i en ruta i Fjelie. Höstvetet efter förfrukt höstvete har tagit upp mer gödselkväve än höstvetet efter förfrukt höstraps. Sorten är Etana i båda fälten och såtidpunkten är den samma. (Bild 1.)
Kväveupptaget i de rutor vi mätt ligger i nivå med vad som är normalt för stadiet. (Diagram 1) Markens kväve har räckt till för att täcka största delen av det tidiga behovet utom i ena fältet i Fjelie.
- Diagram
- Tabell
Diagram 1. I de 6 fält vi mätt ligger kväveupptaget mellan 25 och 25 kg.
Låg markfukt kan komma att begränsa
Det har kommit mindre nederbörd under de senaste sex månaderna än genomsnittsåret och i vissa områden är det torrt för årstiden. Läs om vattenbalansen i ditt område här: SMHI - MarkfuktighetExtern länk
Länk till annan webbplats.. Att nederbördsmängden varit relativt låg innebär också att eventuellt restkväve från hösten kan finnas kvar i profilen.
Nollrutor och försök i södra och västra Sverige
I Skåne mäter vi i år i 27 olika fält på 12 gårdar. Även årets kväveförsök kommer att redovisas. Bild 2 visar var de skånska mätningarna kommer att göras. När mätningarna i Kalmar och i Västergötland kommit igång redovisas även dessa i detta nyhetsbrev.
Bild2. Mätplatser syd 2025. Illustration av Johanna Lassvik på karta från Google maps.
Plats | Sort | DC | Förfrukt | Såtidpunkt | Jordart |
|---|---|---|---|---|---|
Fjelie A | Etana | 30 | Höstraps | 21 sep | nmhLL |
Fjelie B | Etana | 30 | Höstvete | 21 sep | nmhLL |
Skegrie A | Kask | 24 | Höstraps | 1 okt | nmhLL |
Skegrie B | Kask | 24 | Lök | 6 okt | nmhLL |
Trelleborg A | Kask | 23 | Höstraps | 5 okt | nmhLL |
Trelleborg B | Etana | 24 | Höstraps | 23 sep | nmhLL |
Huvudgivan på plats inför stråskjutningen
Om utvecklingen fortsätter i samma takt som hittills kommer stråskjutningen om bara ett par veckor. Tidiga sorter närmar sig redan stråskjutning. Följ väderprognosen och lägg andra givan inför nederbörd. Totala gödslingsbehovet bestäms av skördens storlek, önskad kvalitet och markens egen kväveleverans. Skördens storlek kan uppskattas när stråskjutningen går mot sitt slut, i DC 37. Då är det också lämpligt att bedöma kompletteringsgivans storlek. Spara 20 – 30% av uppskattat behov till kompletteringstillfället.
Andra givan till höstrapsen
På många ställen har rapsen börjat sträcka på sig och utvecklingen kan gå fort nu när väderprognosen lovar värme. Lägg andra givan inför nederbörd.
Samarbete med Yara
Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.
