Gödsla rapsen när fälten är farbara, kom ihåg svavel
Våren är i startgroparna även om det fortfarande är väldigt blött på sina håll. Om du har normala bestånd av höstraps är det dags att kvävegödsla när tillväxten är igång och fälten farbara. Kom ihåg att även tillföra svavel.
När och hur mycket ska du gödsla raps?
Så snart rapsen börjar växa på våren så behöver den kväve och svavel. I mycket frodiga höstrapsbestånd är det inte lika bråttom med kvävegödslingen. Svaga till normala bestånd kan du gödsla som vanligt. Lägg ungefär halva kvävebehovet så fort marken är farbar. Den andra halvan lägger du när du är säker på att beståndet har överlevt vintern. Kom ihåg att tillföra svavel, räkna med att du för vart tionde kg kväve behöver tillföra två kg svavel.
För att veta hur mycket kväve grödan totalt behöver under våren behöver du bedöma tre saker:
- Kväveupptaget under hösten
- Du kanske klippte och vägde eller scannade rapsen med en grödsensor i höstas? Använd i så fall det resultatet.
- Om du inte klippte eller scannade i höstas kanske du ändå minns hur rapsen såg ut. Titta på bilderna nedan för att minnas och bedöm kväveupptaget.
- Mineraliseringen under kommande vår eller försommar. Mineraliseringen uppskattar du utifrån tre nivåer - låg, medelhög eller hög mineralisering. Nivån på mineraliseringen beror på hur bördig jorden är. Den är till exempel oftast högre om du gödslar med stallgödsel eller andra organiska gödselmedel eller om jorden är mullrik.
- Förväntad skörd på fältet. Utgå från din normalskörd och justera efter årsmånen och hur grödan ser ut.
När du har uppskattat dessa tre värden kan du bedöma hur mycket kväve som grödan behöver genom att:
- Använda Höstrapssnurran
Länk till annan webbplats.. Sätt in dina värden i snurran och få ut ett värde för kvävegivan. - Titta i tabell 1.
Bild 1-4 visar upptaget av kväve under hösten i olika täta höstrapsbestånd. Foto: Lena Engström
%20H%C3%B6stupptag%2016%20kgN.webp)
Bild 1: Höstupptag 16 kg N/ha
%20H%C3%B6stupptag%2049%20kgN.webp)
Bild 2: Höstupptag 49 kg N/ha
%20H%C3%B6stupptag%2077kgN.webp)
Bild 3: Höstupptag 77 kg N/ha
%20H%C3%B6stupptag%2095kgN.webp)
Bild 4: Höstupptag 95 kg N/ha
Ta fram kvävegivan utifrån tabell
Som alternativ till Höstrapssnurran kan du använda tabell 1. Titta antingen i kolumnen "Kväveupptag höst" eller "Vikt bladmassa" för att hitta rätt rad. Följ sedan raden till din förväntade skörd för att få fram kvävebehovet.
Anpassa givan utifrån jorden mineralisering. Om du tror på
- medelhög mineralisering. Då kan du använda rekommenderad kvävegiva direkt från tabell 1.
- låg mineralisering. Då ökar du kvävegivan i tabellen med 15-20 kg per hektar.
- hög mineralisering. Då minskar du kvävegivan med 15-20 kg kväve per hektar jämfört med tabellvärdena.
Du hittar mer information och tabeller för alla tre nivåer av mineralisering i Rekommendationer för gödsling och kalkning Länk till annan webbplats..
Förväntad skörd (kg/ha) | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kväveupptag höst (kgN/ha) | Vikt bladmassa (kg/m2) | 2500 | 3000 | 3500 | 4000 | 4500 | 5000 |
20 | 0,4 | 155 | 165 | 180 | 190 | 200 | 210 |
40 | 0,7 | 135 | 145 | 155 | 165 | 180 | 185 |
60 | 1,1 | 115 | 125 | 135 | 145 | 155 | 165 |
80 | 1,4 | 90 | 100 | 110 | 120 | 135 | 145 |
90 | 1,6 | 80 | 90 | 100 | 110 | 120 | 130 |
100 | 1,8 | 70 | 80 | 90 | 100 | 110 | 120 |
120 | 2,1 | 45 | 55 | 70 | 80 | 90 | 100 |
140 | 2,5 | 25 | 35 | 45 | 55 | 65 | 75 |
160 | 2,8 | 5 | 15 | 25 | 35 | 45 | 55 |
Tänk på variationen inom fältet
Vid ojämna bestånd eller där förutsättningarna skiftar i ett fält är det bra att anpassa kvävegivan utifrån variationerna i fältet. Verktyg du kan använda är till exempel kvävesensor, CropSat eller Atfarm.
Vänta med kvävet till höstvete
Det är inte lika bråttom med kväve på våren till höstvete som till höstoljeväxter. Vänta tills grödan har börjat växa ordentligt. Huvudgivan behöver vara tillgänglig först när stråskjutningen börjar. Alltför tidig gödsling ökar risken för kväveförluster genom utlakning eller avgång som kvävgas eller lustgas, framför allt om det blir mycket nederbörd. En tidig giva kan också göra att det blir för många sidoskott och mycket grönmassa om vetet redan är väl bestockat. Lägger du mycket kväve tidigt ökar risken för liggsäd samtidigt som kväveutnyttjandet ofta blir sämre genom att en mindre andel av kvävet lagras in i kärnan.
Dela kvävegivan så kan du anpassa efter årets förutsättningar
Genom att dela upp kvävegödslingen i flera givor kan du anpassa den totala givan efter årsmånen. Med en huvudgiva inför stråskjutningen och en eller flera senare kompletteringsgivor minskar du risken för liggsäd och kan lättare anpassa den totala kvävegivan till grödans behov och markens kväveleverans. Det är dessutom lättare att påverka proteinhalten om du lägger en del av kvävet senare på säsongen.
Höstkorn och höstråg stråskjuter tidigt
Eftersom både höstråg och höstkorn stråskjuter tidigt bör dessa grödor gödslas med kväve tidigare än höstvete. Dela upp kvävegivan även till dessa grödor för att undvika liggsäd.
