Smartare mål och metoder för riskminskning med växtskydd önskas
Att fokusera på att minska användningen med växtskyddsmedel med vikt som mått riskerar att bli extremt kostnadsineffektivt skriver en grupp svenska forskare i en studie där de presenterar nya perspektiv på EU:s mål i Green Deal.
Den 30 augusti 2023 publicerade EU-kommissionen sin senaste riskindikator för användningen av växtskyddsmedel i jordbruket i EU. Riskindikatorn benämns Harmonized Risk Indicator (HRI) och finns två versioner. De senaste siffrorna för HRI 1 visar en minskning av riskindexet med 38 procent sedan jämförelseåren 2011-2013 och en minskning med sex procentenheter sedan 2020. HRI 2 visar att antalet nödgodkännanden har ökat med 41 procent sedan 2011-2013.
Nytt perspektiv i svensk studie
I en svensk studie av AgriFood, som är ett samarbete mellan SLU och Lunds universitet, har det gjorts försök att hitta andra mått än HRI för att bedöma risker för miljön. HRI har tidigare fått kritik för att övervikta betydelsen av mängden växtskyddsmedel i förhållande till preparatens giftighet. Forskarna använde en ny metod där de kombinerade två olika modeller där den ena bedömde risken för oönskad spridning till naturen. Påverkan på vattenmiljön var i fokus och användning av växtskyddsmedel för år 2021 användes som beräkningsunderlag.
Insektsmedel sticker ut
Med den nya metoden, där både använd mängd och giftighet utgjorde grund, utmärkte sig vissa aktiva substanser som exempelvis insektsmedlet alfa-cypermetrin. Den hade högst ekotoxicitet trots att den användes i en mängd som var 400 gånger lägre än det mest använda ogräsmedlet. I rapporten har de jämfört arealer av svenska grödor med vilket ekonomiskt värde de tillför och med vilken användning av växtskydd de har. Exempel på slutsatser är att den största sammanlagda ekotoxiciteten kommer från höstvete. Det beror helt enkelt på att arealen är stor. Potatis odlas på liten areal men har det högsta ekonomiska värdet per hektar och den största negativa miljöpåverkan.
Ytterligare slutsatser
- I AgriFood-studien konstateras att ekonomiskt stöd till ekologisk odling inte bidrar så mycket till att minska användning eller risk med växtskyddsmedel eftersom den cirka 70 procent utgörs av vallodling.
- Forskarna skriver att det är viktigt att påminna om att en väl fungerande odling tillför nödvändiga livsmedel och att det finns en risk att odling av vissa grödor flyttas ut ur EU om odlingsrestriktionerna blir för stora.
- Precisionsspridning av växtskyddsmedel och skyddszoner kan vara extra kostnadseffektiva om de används i grödor som visserligen odlas i liten skala men som har en större miljöpåverkan vad avser växtskyddsmedel som exempelvis potatis, raps och sockerbetor.
Text: Markus Hoffmann
Källa: AgriFood-Analysing pesticide use in agriculture for Green Deal policy
Länk till annan webbplats.
