Majoritetetn av lantbrukarna i studien menar att de redan gör en del åtgärder som är bra för insekterna och ger exempel på blommande kantzoner och trädor som gynnar honungsproduktion. Foto: Petter Haldén
Lantbrukares inställning till att öka biologiska mångfalden av insekter
De flesta lantbrukare vill göra fler åtgärder för att gynna insekter. Men de känner sig samtidigt utpekade för att ha orsakat nedgången i antalet insekter och tycker att det ofta råder en orättvis syn på lantbrukets miljöpåverkan. Det visas i en ny tysk intervjustudie.
Lantbrukares roll för den biologiska mångfalden kan vara viktig på flera olika sätt. Men hur tänker lantbrukare kring insekter som en del av den biologiska mångfalden? Det ville en grupp tyska forskare ta reda på genom att intervjua lantbrukare. De bestämde sig för två områden som vardera är 900 hektar. Det ena är i delstaten Niedersachsen där 618 hektar av de 900 hektaren odlas med jordbruksgrödor, mestadels vete. Gårdarna är i genomsnitt 180 hektar vilket är medelstort med tyska mått. I det andra området i delstaten Brandenburg, odlas 778 hektar av totalarealen 900 hektar och vall för foder är den vanligaste grödan med 445 hektar. Gårdarna varierar i storlek från 31 till 1 360 hektar. I det första området intervjuade forskarna 19 av de 24 lantbrukarna och i det andra 4 av 8.
Olika upplevelser av insektsbestånd
Alla lantbrukarna gjorde skillnad på insekter som bidrar till ökad livsmedelsproduktion och sådana som gör skada på grödorna. Lantbrukarna var väl medvetna om frågeställningen kring insekter och biologisk mångfald genom den omfattande medierapporteringen om färre insekter. Nio av de intervjuade tyckte att de genom egna observationer kunde se en nedgång i antalet insekter medan lika många tvekade eller inte såg någon skillnad.
Känner sig orättvist behandlade
I intervjuerna nämnde lantbrukarna ofta att de kände att de fick skulden för att insekterna blivit färre men även för förlust av biologisk mångfald överhuvudtaget. 10 av lantbrukarna kände sig missförstådda av samhället och tyckte att lantbrukare fått en dålig image. Fem lantbrukare tyckte att konsumenterna är motsägelsefulla när de vill ha mer naturskydd men samtidigt inte vill betala mer för produkter från odling som skyddar naturen. En av dem sa:
- Vi är lantbrukarna utan ansikte. Det diskuteras bara om glyfosat och döende bin och sådant. Folk kör förbi på vägen när jag är ute med växtskyddssprutan och säger ”Titta, nu sprutar han gift igen”. Men dom har ingen aning om vad vi gör, det kan lika gärna vara växtnäring som sprids”.
Vill du hjälpa insekterna?
Majoriteten av lantbrukarna (18 stycken) var villiga att göra åtgärder för att gynna insekter. Men de var tydliga med att på grund av den hårda prispressen på mat och den låga betalningsviljan för deras produkter behöver andra betalningssystem skapas. Landsbygdsprogrammet nämndes som ett ersättningssystem men också att skapa en värdekedja med livsmedelshandeln då det behöver finnas en efterfrågan från en marknad på grödor som gynnar insekter.
Positivt miljömörkertal
19 av lantbrukarna menar att de redan gör en del åtgärder som är bra för insekterna och ger exempel på blommande kantzoner och trädor som gynnar honungsproduktion. En del av dessa åtgärder betalas det för i det tyska Landsbygdsprogrammet. Sedan gör lantbrukarna en del åtgärder utan att tänka på att de gynnar insekter, som att odla åkerböna eller ärter. Åtta av lantbrukarna gör fler åtgärder för att hjälpa insekter än vad de får betalt för i landsbygdsprogrammet som att plantera nya lähäckar.
Text: Markus Hoffmann
Kontakt
Dela
Prenumerera på nyhetsbrevet
Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?