Längre växtsäsong kan ge renare vatten i spannmålsområden

Växtsäsongen har förlängts med cirka 0,7 dagar per år de senaste decennierna i Norge. Det framkommer i en ny långtidsstudie i sju jordbruksområden där det också visas ett starkt samband mellan förlängd växtsäsong och lägre kvävehalt i vattendrag.

I Norge finns liksom i Sverige, ett långsiktigt vattenprovtagningsprogram för jordbruket där ett antal små avrinningsområden som domineras av jordbruksmark, ingår. I Norge började mätningarna 1991 och nu har det gjorts en så kallad tidsserieanalys över de många årens mätningar för att studera om klimatförändringar skett och om det redan påverkat odling och vattenkvalitet.

Sju jordbruksbäckar

Sju jordbruksbäckar ingick i studien och de avvattnade mellan 87 och 680 hektar. Det är inga försöksområden såtillvida att forskare påverkar odlingen utan de odlas som vanligt av lantbrukare som rapporterar in sina odlingsåtgärder och skördar. Områdena är utvalda för att spegla de vanligaste typerna av jordbruk i Norge och består av omväxlande områden som domineras av vall och sådana med där spannmål överväger. Prover tas regelbundet i bäckvattnet och temperatur, nederbörd och vattenflöde mäts. Sammanlagt ingick 27 års vattenflödesmätningar i analysen.

Förändrad odling

Under så lång tid som studien omfattar har odlingen förändrats i de sju områdena. Grödfördelningen har ändrats i och med att en del gårdar har skaffat fler och andra färre antal djur. I en del områden har kvävegödslingen ökat och i andra har den minskat. Sammantaget finns ingen statistisk säkerställd trend till varken högre eller lägre kvävekoncentration i vattendragen. Det är på sätt och vis anmärkningsvärt att nästan tre decenniers miljöarbete sammantaget inte lett till statistiskt säkerställda lägre kvävehalter i de aktuella observationsområdena.

0,7 dagar längre per år

Sammantaget för alla sju områdena har växtsäsongen förlängts med 0,66 dagar per år. Uttryckt per område är växtsäsongen statistiskt säkerställd förlängd i fyra av områdena. För fyra av de sju områdena var årsmedeltemperaturen förhöjd. Sex av sju områden ha en förhöjd månadsmedeltemperatur för mars, april eller maj.

Längre växtsäsong läckte mindre kväve

Den statistiska analysen visade ett starkt samband mellan växtsäsongens längd och kvävehalten i vattnet genom att halten minskade med förlängd växtsäsong. Särskilt i spannmålsområden blev effekten av längre växtsäsong med lägre kvävehalter tydlig. I de båda vallområdena sågs inte sambandet med lägre kvävehalter. Vall växer allmänt sent in på hösten och förlängd vegetationsperiod kanske inte slår igenom lika mycket som vid stråsädesodling.

Högre temperatur påverkar flera faktorer

Högre temperatur på hösten kan göra att en gröda växer under en längre period och tar upp kväve ur marken som annars kunde ha utlakats under vintern. Å andra sidan gör högre marktemperatur på hösten att mineraliseringen, alltså nitratfrigörelsen i marken ökar och den frigörelsen fortsätter vara förhöjd även när tillväxten och kväveupptaget upphör på grund av brist på ljus i höstmörkret. Nettoeffekten på den faktiska utlakningen på en plats blir alltså en slags dragkamp mellan olika faktorer.

Källa: Climate effects on land management and stream nitrogen concentrations in small agricultural catchments in Norway. Hannah Wenng, Marianne Bechmann, Tore Krogstad & Eva Skarbøvik . Ambio Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann