Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Foto: Mårten Svensson

Har ni en styrelse eller en syssloman i dikningsföretaget?

En aktiv förvaltning för att underhålla den gemensamma vattenanläggningen enligt tillståndet är viktig. Ibland saknas en aktiv styrelse och det kan behövas hjälp för att själv få ordning på förvaltningen. Mer om förvaltning och vad det innebär med en tillfällig syssloman finns i en ny skrift från Jordbruksverket.

Det sägs finnas cirka 50 000 markavvattningsföretag i landet, till exempel dikningsföretag. Även om många inte har styrelser behövs fortfarande dikenas funktion för livsmedelsproduktion. Ibland kan det vara viktigt att påminna om att det finns en skyldighet enligt miljöbalken att underhålla ett dike

Den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena.”

Uppryckning pågår

De senaste åren har det genom finansiering i Landsbygdsprogrammet skapats flera aktiviteter i syfte att öka kunskapen om vattenanläggningar, underhåll av diken och hur ett dikningsföretag ska skötas. Bland annat erbjuder Greppa Näringen kostnadsfri rådgivning om underhåll av öppna diken och Studieförbundet Vuxenskolan SV genomför studiecirklar i samarbete med Jordbruksverket och LRF. Ett syfte med studiecirklarna är just att hjälpa markägare att få igång förvaltningen.

Ny skrift för att öka kunskapen

Nu har Jordbruksverket publicerat en ny skrift som heter ”Förvaltning av vattenanläggningar – ibland genom en förordnad syssloman”. Skriften riktar sig till styrelser, lantbrukare, rådgivare, myndigheter och till den som blir förordnad som syssloman av länsstyrelsen.

- Dessa samfälligheter ska förvaltas enligt den lagstiftning som gällde när de tillkom. Det är inte alltid lätt att hålla reda på, och förhoppningen är att denna broschyr ska underlätta, förklarar Tilla Larsson som är författare till skriften.

Nedan finns exempel från innehållet för dikningsföretag bildade under olika tidsperiod.

Förvaltning enligt Dikningslagen (1879)

Om det är fler än fem deltagare ska en syssloman utses och det ska anmälas till länsstyrelsen. Sysslomannen har rätt att besluta om underhåll, genomföra det och debitera deltagarna för kostnaderna. Vid val av syssloman röstas enligt andelstalen i ägarlängden.

Förvaltning enligt äldre vattenlagen (1918)

De flesta av landets markavvattningssamfälligheter förvaltas enligt den här lagen eftersom de tillkom under åren då denna lag gällde. Här gäller att en styrelse ska finnas om det är fler än två deltagare. För att styrelsen ska bli behörig ska den anmälas till länsstyrelsen. Styrelsen har rätt att besluta om underhåll och ska upprätta en debiteringslängd för kostnaden.

För båda typerna av förvaltning ovan kan Skatteverket tilldela ett organisationsnummer efter att ansökan om det gjorts.

Förvaltning enligt vattenlagen (1983) och Miljöbalken

Samfälligheter som bildats enligt senare lagstiftning, eller som omprövats, ska förvaltas enligt Lagen om förvaltning av samfälligheter. Det kan vara antingen delägarförvaltning där alla ska vara överens alltid, eller föreningsförvaltning med en styrelse.

Förordnad syssloman

Om det inte finns en vald syssloman eller vald styrelse, och det inte gått att ordna på egen hand, kan länsstyrelsen i vissa fall förordna en tillfällig syssloman. Det viktigaste uppdraget för den personen är att hjälpa till att välja en syssloman eller styrelse. Tills det är gjort sköter hen samfällighetens arbetsuppgifter och tar betalt per timme som bekostas av deltagarna.

I skriften finns gott om praktiska råd om exempelvis hur en kallelse till en stämma ska se ut, exempel på en dagordning och hur kostnader hanteras.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Vattenplaner ska minska förluster av växtnäring från gården

    Med en nyutvecklad metod ska lantbrukare få hjälp att identifiera vattenåtgärder på gårdsnivå som kan minska utsläpp av näringsämnen till sjöar, vattendrag och hav. Metoden har tagits fram av länsstyr...

  • Ny omfattande dansk kväveåtgärdskatalog

    Inför den tredje cykeln i EUs vattendirektiv har danska forskare publicerat en 450 sidor tjock rapport där miljöeffekter, kostnader och nyttor för olika miljömål beskrivs för 32 kväveåtgärder i lantbr...

  • Lantbrukets osynliga miljöarbete

    Det görs fler miljöåtgärder på gårdarna än vad som syns i den officiella statistiken. Precisionsgödsling som minskar kväveutlakningen, egen bekostad strukturkalkning och våtmarker för egna pengar är e...