Arealen anpassade skyddszoner ökar

Jorderosion på ett fält sker oftast längs en linje och som regel på samma ställe år efter år. Det går att likna vid ett sår som blöder jord och fosfor till vattenmiljön. Därför behövs anpassade skyddszoner på sådana platser. En ny utvärdering av Jordbruksverket visar att fler lantbrukare använder sådana.

Enligt nya beräkningar är anpassade skyddszoner, alltså inte vanliga skyddszoner, den billigaste åtgärden i alla samhällssektorer för att minska övergödningen av kust, sjöar och vattendrag. Därför ökar fokuset på dessa slags "plåster" av gräs. Men det gäller att de anläggs på rätt ställe.

År 2011 jämfördes med 2017

Jordbruksverkets utredare jämförde arealen av både vanliga och anpassade skyddszoner mellan landsbygdsprogrammets perioder 2006-2013 och 2014-2020 och valde ut de båda exempelåren 2011 och 2017. Det har skett vissa ändringar mellan perioderna i var skyddszoner kan sökas, vilket påverkat möjligheterna att söka. Resultatet visar att det skett en ökning av antalet anpassade skyddszoner, om än från en låg nivå. Ökning i antal är från 91 till 270 stycken och de utgör numera cirka 292 hektar. Arealen anpassade skyddszoner ökade med 75 hektar.

Lantbrukarna har superlokal ekologisk kunskap

Som en del i utvärderingen fick sex lantbrukare i norra Skåne hembesök av en rådgivare från Jordbruksverket och lantbrukarna fick peka ut på en karta var på fälten de sett bland annat jorderosion och översvämningar. Efter det visade rådgivaren en karta där det gjorts beräkningar (modellering) över var det finns risk för erosion. Rådgivarens uppfattning efteråt var att erosionsriskkartorna stämmer mycket bra med var lantbrukarna pekar ut problemområden.

Träffsäkerheten har ökat för vanliga skyddszoner

Vanliga skyddszoner är fortfarande mycket omfattande jämfört med de anpassade skyddszonerna och utgjorde nästan 12 000 hektar år 2017. Eftersom utvärderingen gjorts så noga som ner på blocknivå och varje block har försetts med en riskklass för erosion har det gått att se under 2017 att fler skyddszoner finns i block graderade med den högsta erosionsrisken. Träffsäkerheten har alltså ökat.

Anpassade zoner minskar fosforläckaget 260 gånger mer

I en annan utredning av de fem regionala vattenmyndigheterna som genomför EU:s vattendirektiv beräknas att anpassade skyddszoner kan minska fosforläckaget från åkermark med cirka 130 ton per år, medan effekten av vanliga skyddszoner skulle vara cirka 5 ton. Anpassade skyddszoner finns där erosionen sker.

Även i denna rapport förs fram att utvecklingen går mot att införa resultatbaserade ersättningsformer. Alltså att betala mer för en skyddszon där den gör stor erosionsnytta istället för att som idag betala arealbaserat. Rätt åtgärd på rätt plats är en hyllad devis i växtodlingen och den fungerar lika bra i miljöarbetet. I Sverige har redan ett par tester gjorts och ytterligare ett pågår inom EU-projektet WaterDrive.

Sist men inte minst är det också viktigt att påminna om att anpassade skyddszoner inte är det enda sättet att minska jorderosion och många har redan valt att anlägga vall på fält som lutar eller har återkommande jorderosion.