Tillsats till flytgödsel tog nästan helt bort utsläpp

Tillsats av järnklorid till lagring av flytgödsel från mjölkkor kunde nästintill helt ta bort avgång av både metan och ammoniak. Men det var en annan tillsats som var betydligt mer kostnadseffektiv, både ur klimat- och övergödningssynpunkt.

Irland har som bekant ökat sin mjölkproduktion kraftigt. Samtidigt har avgången av ammoniak ökat och det kvävenedfall som följer leder till ökad försurning och övergödning. Irländska forskare provade hur fyra olika tillsatser kan minska både metan- och ammoniakavgång från lagring av flytgödsel från mjölkkor.

Fyra välkända kemikalier tillsattes

I försöket hämtades 80 liter flytgödsel på en vanlig mjölkgård. Före hämtningen rördes behållaren om noga för att få gödseln homogen.

Efter hämtningen, alltså på labbet, silades den genom ett 9,5 mm-filter för få bort klumpar. Sedan bereddes gödseln och späddes med vatten för att få en gödsel med 4 och en med 7 procent torrsubstans. Tanken med det var att efterlikna flytgödsel från en mjölkgård (4 procent) och från en gård med nötköttsproduktion (7 procent).

Till de båda gödselslagen tillsattes svavelsyra, ättiksyra, alun (kaliumaluminiumsulfat) och järnklorid i en mängd tills pH sjunkit till 5,5. Som jämförelse användes flytgödsel utan tillsats. En liten perforerad duk användes som lock på försöksbehållarna för att simulera svämtäcke.

Järnklorid mest effektivt

Under de första elva dagarna gjordes dagliga mätningar av ammoniak och metan. Därefter gjordes mätningar varannan eller var tredje dag tills försöket avslutades efter 85 dagar. Järnklorid var mest effektivt för att minska ammoniakavgången, som sjönk med hela 97 procent för båda gödselslagen.

I fyra-procentsgödseln minskade de andra tillsatserna ammoniakavgången med 89, 83 och 57 procent i ordningen alun, svavelsyra och ättiksyra. Det visade sig att järnklorid var det mest effektiva även i att minska metanavgången. Den minskade med 74 respektive 98 procent för 4-procents och 7-procents gödseln.

Torrsubstanshalten var viktig

Torrsubstanshalten var viktig för storleken på den absoluta gasavgången. Från obehandlad flytgödsel läckte sammanlagt under de 85 dagarna 314 respektive 528 gram ammoniak per kvadratmeter från gödseln med 4 och 7-procent torrsubstans.

På samma sätt som för ammoniak var torrsubstanshalten viktig för metanavgång och där avgick 51 respektive 801 gram per kvadratmeter från obehandlad gödsel med 4 och 7 procent torrsubstans. Högre halt torrsubstans ger större andel tillgängligt kol som är en förutsättning för metanavgång.

Svavelsyra mest kostnadseffektivt

Forskarna gjorde även beräkningar över tillsatsernas kostnadseffektivitet. I ordningen alun, järnklorid, ättiksyra och svavelsyra kostade de per kvadratmeter flytgödsel: 2.64, 1.50, 0.82 och 0.38 euro. Uttryckt som klimatkostnad blev kostnaden i samma ordning: 195, 91.2, 42.4 och 26 euro per kilo koldioxidekvivalenter.

Till sist gjordes samma beräkning per kilo kväve som räddats från ammoniakavgång. Det visade på samma sätt som för klimatkostnad att svavelsyra var det mest kostnadseffektiva med en kostnad som motsvarar 50 öre per kilo kväve.