Individanpassat foder till grisar kan ge mindre ammoniakavgång

Tyska lantbrukare har ett av Europas största beting i att minska ammoniakavgången från stallgödsel. Nu provas inblandning av helsädesensilage från rågvete i fodret till slaktgrisar.

I Tyskland står grisuppfödningen för den näst största ammoniaktillförseln till luft efter nötkreatur. I den tyska delstaten Niedersachsen provade forskare hur olika fiberinnehåll i foder påverkade grisars tillväxt och ammoniakavgången från deras gödsel.

Sorterades på vikt, fett och muskler

Stall 1 och 2 var försöksstall där det inrymdes 655 respektive 700 grisar. De delades in i sammanlagt fyra grupper där de först vägdes och delades in i lätta och tunga djur. Därefter undersöktes grisarna med ultraljud och sorterades efter kvoten mellan tjockleken på ryggfettet och diametern på muskeln Longissimus dorsi som finns under det aktuella stället där ryggfett mättes. Varje gris hade en transponder så att den kunde identifieras.

Grisarna utfodrades med blötfoder i fri tillgång. Sammansättningen på blötfodret ändrades vart sjätte dag till de fyra försöksgrupperna. Det fiberinnehåll som provades utgjordes av helsädesensilage från rågvete och provades i intervallet 2,5 till 10,0 viktprocent av fodret. Försöket gjordes också som en sommar- och en vinteromgång av grisar.

I stall 3 fanns 700 grisar som endast delas in i lätta och tunga och detta stall var avsett som en kontroll att jämföra med.

Koncentrationen av ammoniak mättes både i och utanför stallet och flödet av luft via ventilationen mättes. Dessutom mättes nedsmutsningen av golvytan i boxarna.

Inte mer gödselsmutsiga golv

Ammoniakavgången för kontrollgruppen och för vinteromgångsgrisarna som fick mer fiber var i samma nivå som uppmätts i andra studier. Däremot var det betydligt lägre ammoniakavgång från försöksgruppen som föddes upp under sommaren. Det var lite förvånande då luftflödet med ventilationen var större under sommaren. Det förklaras med att ammoniakavgången från gödseln i stallet var lägre, men forskarna är ändå försiktiga och menar att inga exakta slutsatser kan dras om hur mycket ökat fiberinnehåll minskar avgången av ammoniak.

Mer fiber i fodret kan öka mängden gödsel och dess viskositet. Det kan öka andelen gödselsmutsad golvyta vilket kan öka avgången av ammoniak. Men i det här försöket var det ingen skillnad i andelen gödselsmutsad golvyta mellan fiberfodret och kontrollfodret och det var alltså ett positivt resultat.

Forskarna menar att det här var första gången den här typen av foderförsök gjordes i verkliga förhållanden och en slutsats är att resurseffektivitet kan bara åstadkommas om varje gris utfodras efter sin genetiska förmåga att tillgodogöra sig protein och om överutfodring undviks. Fortsatta försök pågår redan och med tiden går det att förvänta sig att det leder till minskad ammoniakavgång och ökad resurseffektivitet.