Greppa logotyp
Greppa logotyp

Jordbruket och klimatet

Jordbruket står för cirka 16 procent av växthusgasutsläppen i Sverige. Utsläppen från jordbruket kommer främst från växtodling och djurhållning där en stor del kommer från biologiska processer, såsom lustgas från marken och metan från djur.

Åtgärder för att minska gårdens klimatpåverkan går oftast hand i hand med att minska den övriga miljöpåverkan som till exempel påverkan på vatten och växtnäringsläckage. Det handlar kort och gott om att utnyttja gårdens alla resurser så effektivt som möjligt - något som också gynnar gårdens ekonomi. Det kan handla om att:

  • använda foder så effektivt som möjligt
  • ha friska djur
  • ha en väl fungerande växtföljd.

Kväveutnyttjande är en av de viktigaste delarna eftersom den lustgas som bildas när kvävet bryts ner är en så stark växthusgas.

Oftast är gårdens energianvändning den lilla delen av klimatpåverkan i form av användning av värme, el eller diesel men där finns också tydlig och direkt sparpotential som är lätt att se och följa upp.

Klimatrådgivning

Vill du veta mer om vad som är stort och smått i gårdens klimatpåverkan? Anmäl dig till rådgivningsbesöken Klimatkollen växtodlingsgårdar Länk till annan webbplats. och Klimatkollen djurgårdar Länk till annan webbplats..

Metan är främst djurhållningens växthusgas och står för cirka 37 procent av svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Globalt sett beräknas jordbruket stå för cirka 50 procent av mänsklighetens metanutsläpp.

Foto: Janne Andersson

I det svenska jordbruket är mjölkproduktionen den största källan till metan följt av dikor och övrig nöt. Men även hästar, grisar, får, getter och renar bidrar till en mindre mängd metan.

Metan bildas när organiskt material bryts ner i en syrefri miljö, till exempel i vommen hos kor eller i flytgödsellager. Metan kan även bildas i sumpmarker och våtmarker, men den största delen av metan från jordbruket bildas av nötkreatur.

Metanbildning är en naturlig process hos kor som sker när fodret bryts ned av mikroorganismer i våmmen. Det finns inte mycket att göra för att minska kons metanproduktion. Istället är det viktigt att ha en så hög produktivitet som möjligt genom

  • hög avkastningsnivå
  • låg inkalvningsålder
  • god djurhälsa och fertilitet.

Metan och lustgas från gödsel

Metan bildas också vid gödsellagringen och vid rötningsprocessen i biogasanläggningen.

Efter att stallgödsel ha spridits på fältet bildas främst lustgas. Detta gäller både vid spridning av fast- och flytgödsel. Lustgas kan också bildas bildas vid lagring av stallgödsel och ströbäddar i stallet.

Indirekta utsläpp

Konsumtionen av soja och palmkärna till djurfoder påverkar också klimatet genom att regnskog i andra länder avverkas för att ge plats till odlingar. Detta bidrar ytterligare till växthuseffekten.

I växtodlingen är lustgas den största utsläppsposten av växthusgaser. Lustgas bildas under syrefattiga förhållanden när det finns kväve i marken. Ett sätt för att minska lustgasutsläppen är därför att hushålla med kvävet. Organogena jordar avger också växthusgaser i form av koldioxid och lustgas.

Foto: Mårten Svensson

I Sverige svarar lustgasutsläppen för nära hälften av jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen sker både direkt och indirekt. De direkta utsläppen kommer från tillförsel av kväve till marken genom spridning av växtnäring och från odling av kvävefixerande grödor. Mycket av det kväve som binds in i marken och sedan mineraliseras utnyttjas ofta inte fullt ut av växterna. Kväveöverskott ökar risken för lustgasavgång, särskilt om hösten när grödorna inte tar upp så mycket kväve och marken kan vara vattenmättad.

De indirekta utsläppen sker vid produktionen av mineralgödsel. För att minska den påverkan kan du välja klimatcertifierad gödsel som ger upp till 3 koldioxidekvivalenter lägre utsläpp.

Mulljordar

Organogena jordar eller mulljordar från gamla utdikade kärr och sjöbottnar avger också växthusgaser i form av koldioxid och lustgas. Utsläppen från dessa jordar står för cirka 25 procent av det svenska jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser.

I Sverige odlas cirka 230 000 hektar organogena jordar. Bördigeten hos dessa jordar variera stort, från närmast sterila till högproduktiva marker. De flesta organogena jordar odlas extensivt med mycket vall, men på cirka två procent av jordarna odlas högavkastande radgrödor.

Markkol i mineraljord

Åkermarken kan vara en kolsänka som binder in kol och på sikt ökar mullhalten. En del av det kol som binds i växternas rötter och som finns i kvarlämnade skörderester samt i tillförd organisk gödsel stabiliseras i jordens organiska pool. Om exempelvis 100 kg kol lagras in i marken från odlingen innebär det att marken binder och minskar atmosfärens koldioxidinnehåll med motsvarande 370 koldioxidekvivalenter. Koldioxidmängden minskar i atmosfären vilket är en effektiv klimatåtgärd, samtidigt som jordens bördighet ökar. En bra växtföljd med höga skördar, kvarlämnande av alla skörderester, tillförsel av stallgödsel och att odla fånggröda är exempel på åtgärder som ökar tillförseln av stabilt kol till marken.

Årligen sker en viss nerbrytning av mullen i markens organiska pool, omkring 2 procent av mullpoolen bryts årligen ner. Det innebär att kol återförs atmosfären i form av koldioxid. I en mark med hög mullhalt och stor organisk pool innebär markens årliga mineralisering en större kolförlust till atmosfären i form av koldioxid än från en mark med låg mullhalt. Markens mullhalt är därför avgörande för hur stor förlusten av kol från marken årligen blir.

På några årtionden har den globala medeltemperaturen ökat till följd av stigande halter av växthusgaser i atmosfären. Medeltemperaturen har varit hög flera gånger tidigare under jordens historia. Skillnaden nu är att ekosystemen inte hänger med.

Foto: Janne Andersson

Koldioxidhalten är nu uppe i mer än 390 miljondelar (ppm) i atmosfären. Det kan jämföras med 280 ppm i förindustriell tid. Forskarnas klimatscenarier fram till år 2100 visar att vi behöver minska halten växthusgaser i atmosfären för att ha en chans att hejda en utveckling där naturliga processer förstärker växthusgasutsläppen.

Om den globala temperaturökningen ska stabiliseras på två grader Celsius behöver koldioxidhalten i atmosfären ha minskat till 350 ppm till år 2050, enligt FN:s klimatpanel (IPCC). Görs ingenting kan temperaturen öka så mycket som 4-7 grader under närmaste seklet.

Europas färdplan

EU:s mål och åtgärder inom energi- och klimatområdet

EU har antagit klimatmål som innebär att EU:s samlade utsläpp ska minska med 40 procent till 2030 jämfört med 1990. Det europeiska rådet har dessutom ställt sig bakom målet att EU ska minska utsläppen av växthusgaser med mellan 80-95 procent till 2050, varav minst 80 procent inom regionen. Sedan 2019 finns också den europeiska gröna given Länk till annan webbplats. där målet är att bli världens första klimatneutrala världsdel till 2050.

Mål för den svenska klimat- och energipolitiken:

  • Sverige ska ha noll nettoutsläpp 2045.
  • Efter 2045 ska utsläppen vara negativa
  • Delmål till 2030 är att utsläppen bör vara 63 % jämfört mot 1990.
  • Delmål till 2040 är att utsläppen bör vara 75 % lägre än 1990.
  • Utsläpp från inrikestransporter ska minska med 70% fram till 2030 jämfört mot 2010.