Nu gäller det!

Fram till 13 april är tidsfönstret öppet att ansöka om ettårig miljöersättning för ”precisionsjordbruk planering”. För fång- och mellangrödor har stödvillkor förbättrats och ersättningsbelopp höjts. Samtidigt visar en ny internationell studie tydliga bevis för mellangrödors goda effekt på markhälsa.

För ungefär 15 år sedan odlades cirka 150 000 hektar fånggröda. Av olika skäl har odlingen halverats sedan dess. I den nya programperioden med CAP som nyligen startat har stödvillkor för fång- och mellangröda förbättrats och båda ersättningsformerna kan kombineras med ersättning för vårbearbetning. Förutsättningarna har aldrig varit bättre för att prova att odla fång och mellangröda, göra nytta för miljön och bidra till kolinlagring i mark. Jordbruksverket har föreslaget ett mål på 229 000 hektar till 2027. Utförlig information om stödvillkor finns i länken nederst.

Precisionsjordbruk - planering

Ökad precision i odlingen kan både spara pengar och minska miljöpåverkan. I den nya programperioden med CAP finns ett stödpaket med de fem åtgärderna: växtodlingsplan, växtnäringsbalans, markkartering, skyddszon runt dräneringsbrunnar och analys av flytgödsel. Att göra alla fem är ett tydligt steg mot just ökad precision. Det preliminära ersättningsbeloppet är 25 euro per hektar. Läs mer detaljer om stödformen och se checklista. Länk till annan webbplats.

Tydligt goda resultat av mellangröda

Forskare från 24 länder har sammanställt inte mindre än 2 803 studier av hur markens förmåga att hantera vatten påverkas av olika jordbruksmetoder. Det tydligaste fyndet är att mellangrödor är bra för markhälsan i de flesta europeiska klimat. I studien upprepas välkända saker som att mullhalten ökar, markstrukturen förbättras och att kväveutlakningen minskar. Men var och en behöver hitta de arter och etableringstekniker som passar den egna gården. Vissa arter av mellangröda kan innebära ökad risk för växtskadegörare bland annat i form av klumprotsjuka i raps och rotröta hos ärter och bönor. Därför gäller det också att hålla koll på växtföljden och växtföljdssjukdomar vid val av arter och artblandningar. Har man raps i växtföljden och återkommande förekomst av spillraps på fälten bör man troligen undvika fång- eller mellangrödor som också de kan angripas av klumprotsjuka. Det finns även jordtester att tillgå för att avgöras infektionsgraden i jorden av flera av de markbundna växtsjukdomarna.

Frivillighet istället för lagstiftning

Förutom att de nya ettåriga stöden kan förbättra markhälsan och minska miljöpåverkan finns en annan aspekt. En del av de stödformer som erbjuds i Sverige är numera lagkrav i andra länder, t ex krav på fånggrödor i Danmark. England har krav på markkartering, Tyskland på växtnäringsbalans och i Finland finns krav på flytgödselanalys. Det är exempel på regler i grannländer som i Sverige istället ingår i den nya stödformen Precisionsjordbruk – planering. Att söka de olika miljöersättningarna blir därför ett sätt för lantbruket att visa att principen frihet under ansvar fungerar.

SLU:s studie: "Mellangrödor gör gott för jorden och rustar marken för extremväder" Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann