Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Säsongsnytt vecka 19

Regn och varmare väderlek möjliggör högre kväveupptag

Vi ser ett fortsatt upptag av tillfört kväve den senaste veckan. I nollrutorna har upptaget stått still och ligger på samma nivå som förra veckan. Med det regn som kommit och den fortsatta varma väderleken så är sannolikheten stor att kväveupptaget kommer öka framöver.

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Nollruta i Lövstalöt. Foto: Emelie Andersson

Efter helgen har vädret slagit om med en varmare väderlek. De flesta fält har tagit sig in i stråskjutningen, DC 30 men fälten i Västerås, Börje och ett fält i Torstuna ligger fortfarande kvar i bestockningsfasen. Ett visst kväveupptag har skett i de gödslade fälten, 6 kg N/ha i medel. Fältet i Lövstalöt sticker ut där kväveupptaget ökat med 13 kg N/ha denna vecka. Det totala upptaget i de gödslade fälten är nu i genomsnitt 40 kg N/ha. I nollrutorna däremot ser vi inga större skillnader jämfört med förra veckan, upptaget ligger fortfarande i medel ca 20 kg N/ha. Figur 1 och tabell 1 visar kväveupptaget per plats i respektive nollruta och fält.

Figur 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält vecka 19 2021

Skillnader i upptag beroende på förfrukt

Vi ser en viss förfruktseffekt där upptaget i fält med spannmål som förfrukt i snitt är 10 kg N/ha lägre jämfört med fält med ärter och raps som förfrukt. Även i nollrutorna ser vi en viss skillnad med högre kväveupptag (i snitt 7 kg N/ha) i fält med ärt och raps som förfrukt jämfört med spannmål som förfrukt.

Tabell 1. Kväveupptag, utvecklingsstadium och sort per fält.

Plats

Sort

DC- stadium

Upptag i nollruta (kg N/ha)

Upptag i fält (kg N/ha)

1a Västerås

Kerin

23

14

31

1b Västerås

Kerin

23

9

23

2a Veckholm

Brons

30

49

69

2B Veckholm

Brons

30

29

51

3a Enköp.näs

Julius

30

16

24

3b Enköp.näs

Julius

30

17

26

4a Svinnegarn

Norin

31

11

41

4b Svinnegarn

Julius

30

14

37

5a Enköping

Julius

31

23

51

5b Enköping

Julius

31

31

58

6a Torstuna

Praktik

23

19

43

6b Torstuna

Praktik

30

16

51

7 Grillby

Reform

30

23

46

8 Lövstalöt

Norin

31

20

54

9 Uppsala

Julius

30

20

25

10a Börje

Julius

23

2

19

10b Börje

Julius

23

23

32

Mineralisering: behov av värme

Vid mineraliseringen bryter mikroorganismer i marken ner organiskt kväve, först till ammoniumkväve och sedan vidare till nitratkväve som växterna tar upp.

Vid den här veckans mätning låg nederbörden i snitt på 26 mm i de mätta fälten. För att mineraliseringen ska fungera behöver det vara så mycket vatten i jorden så att växter och mikroorganismer kan ta upp vatten, över den så kallade vissningsgränsen. Mineraliseringen ökar sedan med ökad markvattenhalt och minskar igen när vattenhalten går över fältkapacitet, när jorden innehåller precis så mycket vatten så det inte blir någon avrinning. Optimalt för mineraliseringen brukar vara ungefär när 50-70% av porvolymen i marken är fylld med vatten.

Marktemperaturen varierade mellan 7 och 8 grader på 10 cm djup i fälten. Mineraliseringen ökar med ökad marktemperatur och för att få ordentlig fart på mineraliseringen behöver marktemperaturen vara över 10 grader. Högst mineralisering är det vid 25-35 grader.

Figur 2 är hämtad från en modell som heter APSIM och visar schematiskt förhållandet mellan kvävemineralisering och markfukt respektive temperatur (www.apsim.info Länk till annan webbplats.).

Figus 2. Schematiskt förhållande mellan kvävemineralisering och marktemperatur respektive vattenhalt i marken (www.apsim.info).

Även det mineralkväve som tillförs som ammoniumkväve i gödselmedel behöver omvandlas av mikroorganismer till nitratkväve för att växterna ska kunna ta upp det. Denna process kallas nitrifikation. Precis som för mineralisering så går denna omvandling snabbare vid högre temperatur och tar cirka 1-2 veckor när marktemperaturen är mellan 10-20 grader. I gödselmedel som till exempel NS 27-4 är hälften av kvävet i form av ammoniumkväve och hälften i form av nitratkväve. Nitratkvävet däremot blir tillgänglig direkt när gödselkornen har lösts upp.

Fortsätter den varma väderleken kan vi vänta oss ett högre kväveupptag framöver.

Nästa mätning

Vi planerar nästa mätning den 17 maj.

Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala