Regn och varmare väderlek möjliggör högre kväveupptag

Vi ser ett fortsatt upptag av tillfört kväve den senaste veckan. I nollrutorna har upptaget stått still och ligger på samma nivå som förra veckan. Med det regn som kommit och den fortsatta varma väderleken så är sannolikheten stor att kväveupptaget kommer öka framöver.

Efter helgen har vädret slagit om med en varmare väderlek. De flesta fält har tagit sig in i stråskjutningen, DC 30 men fälten i Västerås, Börje och ett fält i Torstuna ligger fortfarande kvar i bestockningsfasen. Ett visst kväveupptag har skett i de gödslade fälten, 6 kg N/ha i medel. Fältet i Lövstalöt sticker ut där kväveupptaget ökat med 13 kg N/ha denna vecka. Det totala upptaget i de gödslade fälten är nu i genomsnitt 40 kg N/ha. I nollrutorna däremot ser vi inga större skillnader jämfört med förra veckan, upptaget ligger fortfarande i medel ca 20 kg N/ha. Figur 1 och tabell 1 visar kväveupptaget per plats i respektive nollruta och fält.

Skillnader i upptag beroende på förfrukt

Vi ser en viss förfruktseffekt där upptaget i fält med spannmål som förfrukt i snitt är 10 kg N/ha lägre jämfört med fält med ärter och raps som förfrukt. Även i nollrutorna ser vi en viss skillnad med högre kväveupptag (i snitt 7 kg N/ha) i fält med ärt och raps som förfrukt jämfört med spannmål som förfrukt.

Mineralisering: behov av värme

Vid mineraliseringen bryter mikroorganismer i marken ner organiskt kväve, först till ammoniumkväve och sedan vidare till nitratkväve som växterna tar upp.

Vid den här veckans mätning låg nederbörden i snitt på 26 mm i de mätta fälten. För att mineraliseringen ska fungera behöver det vara så mycket vatten i jorden så att växter och mikroorganismer kan ta upp vatten, över den så kallade vissningsgränsen. Mineraliseringen ökar sedan med ökad markvattenhalt och minskar igen när vattenhalten går över fältkapacitet, när jorden innehåller precis så mycket vatten så det inte blir någon avrinning. Optimalt för mineraliseringen brukar vara ungefär när 50-70% av porvolymen i marken är fylld med vatten.

Marktemperaturen varierade mellan 7 och 8 grader på 10 cm djup i fälten. Mineraliseringen ökar med ökad marktemperatur och för att få ordentlig fart på mineraliseringen behöver marktemperaturen vara över 10 grader. Högst mineralisering är det vid 25-35 grader.

Figur 2 är hämtad från en modell som heter APSIM och visar schematiskt förhållandet mellan kvävemineralisering och markfukt respektive temperatur (www.apsim.info Länk till annan webbplats.).

Även det mineralkväve som tillförs som ammoniumkväve i gödselmedel behöver omvandlas av mikroorganismer till nitratkväve för att växterna ska kunna ta upp det. Denna process kallas nitrifikation. Precis som för mineralisering så går denna omvandling snabbare vid högre temperatur och tar cirka 1-2 veckor när marktemperaturen är mellan 10-20 grader. I gödselmedel som till exempel NS 27-4 är hälften av kvävet i form av ammoniumkväve och hälften i form av nitratkväve. Nitratkvävet däremot blir tillgänglig direkt när gödselkornen har lösts upp.

Fortsätter den varma väderleken kan vi vänta oss ett högre kväveupptag framöver.

Nästa mätning

Vi planerar nästa mätning den 17 maj.

Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala