%20Handelsg%C3%B6dsel_spridare_full_5%20(2).jpg)
Gödsla rätt och minska kväveläckaget
Att hamna rätt med kvävet varje år är svårt. Årsmån, markens kväveleverans och grödans skördepotential gör behovet varierar både mellan år och fält. Därför blir givan ibland lite över eller under den optimala nivån. Men med ett genomtänkt arbetssätt går det ändå att komma nära grödans verkliga behov.
När kvävegivan matchar grödans behov förbättras ekonomin samtidigt som risken för näringsläckage och klimatpåverkan minskar.
Varför undvika överdosering?
Kväve som tillförs i nivå med grödans behov utnyttjas i regel effektivt. När den totala givan blir högre än vad grödan kan ta upp ökar risken för utlakning och lustgasutsläpp. Det blir också onödiga kostnader för kväve som inte bidrar till skörden.
Sex praktiska tips för att minska kväveförluster
- Beräkna förväntat kvävebehov
Använd Jordbruksverkets beräkningsmall i Rekommendationer för gödsling och kalkning Länk till annan webbplats. (bilaga 1). För att få fram kvävebehovet väger du bland annat in förfrukt, stallgödselns effekter och mullhalt. Ligger din gård inom nitratkänsligt område behöver du dokumentera hur du har räknat ut kvävebehovet utifrån förväntad skörd.
- Analysera stallgödseln
Näringsinnehållet i stallgödsel kan variera väldigt mycket mellan olika gårdar. Genom att analysera stallgödseln får du ett verkligt värde att räkna med, vilket ger en mer träffsäker planering. Därför är det ett gott råd att en gång per år analysera näringsinnehållet i stallgödseln. Flytgödsel är särskilt lämplig att provta eftersom det går att få ett mer homogent prov. - Anlägg nollrutor
Nollrutor är en enkel och bra metod för att se hur mycket kväve marken levererar. Genom att lämna en yta ogödslad kan du följa skillnaden i utveckling mellan rutan och resten av fältet. Hur du anlägger en nollruta kan du läsa om här Länk till annan webbplats.. Greppa Näringen mäter årligen kväveupptaget i ett antal nollrutor runt om i Sverige. Resultaten publiceras här på vår webbplats. Du kan också få dem genom att prenumerera på Säsongsnytt Länk till annan webbplats.. Greppa näringens rutor ger vägledning om hur det enskilda året påverkar kvävebehovet, men allra bäst resultat får du genom att mäta i eget fält. - Gödsla fler gånger
Genom att inte lägga all kvävegödsel vid ett enda tillfälle kan du anpassa den senare delen av givan efter hur säsongen utvecklas och hur grödan ser ut i fält. Det minskar risken för att kväve läggs ut när grödan inte kan ta upp det och därmed också risken för förluster. Delad giva gör det lättare att hantera skiftande väder och variationer i markens mineralisering. - Använd tekniska hjälpmedel
Med hjälp av satellitverktyg som till exempel CropSAT och Atfarm kan du se hur biomassan varierar i ditt fält. Du kan skapa behovskartor som hjälper dig att anpassa gödslingen efter variationen i beståndet. Yara N-sensor är ett annat verktyg som mäter grödans kväveupptag och anpassar givan (automatiskt). - Följ upp skörden och gör en efterkalkyl
Att göra en växtodlingsplan är en självklar del av odlingen, men uppföljningen efter skörd är minst lika viktig. Genom att väga skörden och jämföra med den skördenivå du planerat för får du en tydlig bild av hur väl gödslingen stämde. Ligger du ofta över planerad skörd kan det finnas skäl att justera upp givan något. Ligger du däremot ofta under planerad skörd kan du ha räknat för optimistiskt. Sikta på den mest sannolika skörden, inte den högsta tänkbara.
Ta hjälp av Greppa Näringen för att hamna rätt med kvävet
Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri och gårdsanpassad rådgivning. Moduler som kvävestrategi och växtnäringsbalans passar särskilt bra när du vill optimera givorna och minska risken för förluster. Kontakta Greppa Näringen eller din rådgivare om du vill komma i gång.
.webp)
.webp)
