Att ge en för hög kvävegiva är inte bara dåligt för ekonomin det påverkar också miljön negativt.

Gödsla rätt och minska kväveläckaget

Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan. Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.

Att gödsla så ”rätt” som möjligt, alltså tillgodose grödans behov är viktigt. Genom att inte gödsla för mycket eller för lite får du bästa ekonomiska avkastning och minskar risken för näringsläckage.

Både för odlingens ekonomi och för gårdens påverkan på övergödning och klimat är det en helt avgörande fråga. Det är också en fråga som många forskare och rådgivare arbetat mycket med och därför finns det numera många bra hjälpmedel. Att få en genomgång med Greppa Näringens rådgivare är ett av de bästa hjälpmedlen.

Varför är det viktigt att undvika överdosering?

Försök visar att ökad gödsling upp till grödans behov inte ökar utlakningen särskilt mycket. Grödan behöver helt enkelt det tillförda kvävet. När givan av mineralkväve eller den sammanlagda mängden mineralkväve med stallgödsel och mineralgödsel överstiger grödans behov ökar kväveutlakningen.

Det är inte bara kväveutlakningen som ökar utan även gasförluster av kväve kan öka. Förluster av kvävgas är visserligen ofarlig, men även avgången av kraftigt klamtpåverkande gaser som lustgas ökar. Utöver miljöpåverkan är det förstås dålig ekonomi att överdosera kväve.

5 tips för minskad kväveutlakning

Tipsen nedan är något som gås igenom om du får rådgivning i Greppa Näringens kvävestrategimodul. Men om du inte har anmält dig som medlem och fått den rådgivningen sammanfattas några tips nedan.

Analysera stallgödseln
En av de viktigaste förklaringarna till att det sker överdosering av kväve är att kväveverkan i stallgödseln inte beaktas tillräckligt. Det är risk att den sammanlagda mängden mineralkväve i stallgödsel och mineralgödsel blir för stor. Därför är det ett gott råd att en gång per år analysera kväve och gärna fosfor i stallgödseln.I praktiken är det flytgödsel som går att få ett homogent prov och analysera. Det ekonomiska värdet av stallgödsel är så stort så att en analys som ger bra underlag för gödsling är något som alla tjänar in direkt.
Använd schemat för kvävebehov (länka till kvävesimulatorn)
I Jordbruksverkets årliga riktlinjer för gödsling Länk till annan webbplats. finns en bra beräkningsmall för hur du kan bestämma vilken kvävegiva som grödan behöver. Det är en steg-för-steg manual där du får hjälp att beakta de fyra sakerna: förfruktsverkan, årlig stallgödselverkan, långsiktig stallgödselverkan samt mullhalten. Att visa hur kvävegiva bestämts är också ett lagkrav i de områden som är inom nitratkänsligt område och då är schemat en bra hjälp.
Gör en efterkalkyl – väg skörden. Att göra en växtodlingsplan är en självklarhet. Det borde vara lika självklart att följa upp om gödslingen var i rätt storleksordning när skörden har bärgats och det finns ett facit. Fick du den skörd som du gödslade för? Om du för det mesta får det kan det var ett tecken på att du kan prova att öka gödslingen något. Om du däremot ofta får en lägre skörd än vad du gödslat för är du kanske lite för optimistisk på våren. Det är viktigt att gödsla för den mest sannolika skörden, inte för den du skulle kunna få ett bra år. Sedan är det en annan sak att vädret vissa år gör att avkastningen blir låg oftast på grund av för mycket eller för lite vatten.
Prova nollrutor. Att bedöma hur mycket kväve som marken själv försörjer grödan med – mineraliseringen är bland det svåraste i att avgöra kvävegivan. Det blir med tiden ett erfarenhetsmått. Olika fält på gården har olika förmåga till denna kvävefrigörelse. Om ett fält fått stallgödsel under lång tid är markens kvävefrigörelse större. Låt bli att gödsla på en sträcka av några meter och se hur grödan ser ut helt utan gödsling, det är ett mått på hur mycket kväve marken levererar. Sedan några år mäter vi i Greppa Näringen kväveupptaget i antal nollrutor runt om i Sverige. Resultaten publiceras här på vår webbplats. Du kan också få dem genom att prenumerera på Säsongsnytt.
Använd de tekniska hjälpmedel som finns
Med hjälp av CropSAT kan du se hur biomassan varierar i ditt fält. Du kan lätt göra behovskartor med satellitkartans vegetationsindex som grund. Yaras traktorburna N-sensor är ett annat bra hjälpmedel för att minska risken för både för lite och för mycket gödsel inom fältets olika delar.

Skicka gärna ett mejl om du vill komma i kontakt med oss eller har några frågor info@greppa.nu