Klimatberäkningar kräver systemperspektiv kring utsläpp, miljö och matproduktion

I arbetet med att minska klimatpåverkan från nötkreatur i Sverige behövs ett systemperspektiv som tar hänsyn till utsläpp av växthusgaser, ekosystemtjänster och matproduktion. Det är slutsatserna i en doktorsavhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Andra miljönyttor från nötkreatur, som biologisk mångfald och ekosystemtjänster från artrika betesmarker, riskerar annars att minska om de ignoreras när klimatutsläpp beräknas.

Avhandlingen ger kunskap om hur klimatpåverkan från produktion av mjölk och nötkött kan minska samtidigt som hänsyn tas till att produktionen fyller flera funktioner för ekosystemtjänster och att det kan uppstå konflikter mellan olika mål.

Avhandlingen består av fyra olika vetenskapliga artiklar. Författaren utforskar dels en metod för att ta med ekosystemtjänster i klimatberäkningar och dels hur olika åtgärder när det gäller foder kan minska utsläppen. Dessutom undersöks olika scenarier för ökad hävd av betesmarker.

Stor effekt att inkludera ekosystemtjänster i klimatberäkningar

Att även inkludera ekosystemtjänster i klimatberäkningar kan ha stor effekt, enligt avhandlingen. Resultaten visar att nästan hälften, upp till 48 procent av utsläppen, kan fördelas på ekosystemtjänster i stället för kött och mjölk. Att inkludera dem i beräkningarna minskar risken att andra miljönyttor går förlorade vid klimatåtgärder, enligt avhandlingen. I stället för utvärderingar som livscykelanalys (LCA) som enbart tittar på livsmedelsprodukterna, så kan modeller användas som även tar med ekosystemtjänster som värdefulla produkter. De totala utsläppen från produktionen fördelades i studien utifrån vilket ekonomiskt värde de olika produkterna (mjölk, kött och ekosystemtjänster) beräknades ha. När ekosystemtjänster inte inkluderades varierade klimatpåverkan från nötköttet mellan 16 och 39 kilo koldioxidekvivalenter per kilo slaktvikt och för mjölk varierade den mellan 0,65 och 1,2 kilo koldioxidekvivalenter per kilo mjölk (fett och proteinkorrigerad mjölk).

I andra studier i avhandlingen undersöks dels vilken roll olika foderåtgärder kan spela för att minska utsläppen samt dels hur betesarealen kan öka samtidigt som metanutsläppen begränsas. En av åtgärderna var att ge dikor en blandning av halm och gräs-klöverensilage under vintern istället för enbart gräs-klöverensilage Åtgärden minskade utsläppen från foderproduktionen, men sänkte inte klimatpåverkan från köttet.

Klimatpåverkan minskade mer på intensiv gård - men extensiv gård gav fler andra nyttor

En annan foderåtgärd var att inkludera det metanreducerande fodertillskottet 3-NOP, som säljs under namnet Bovaer, i fodret. I en jämförelse mellan en intensiv gård och en extensiv gård sågs en större potential att minska klimatpåverkan på den intensiva gården både när fodertillskottet användes och inte användes – medan den extensiva gården bidrog mer till andra nyttor som biologisk mångfald och ekosystemtjänster med koppling till betesmarker.

Att förändra dagens djurproduktion, genom att till exempel kastrera tjurar och föda upp dem som stutar i extensiva system, kan öka arealen betesmark utan att öka metanutsläppen, enligt avhandlingen. Det går också att fördubbla arealen betesmark om metanutsläppen tillåts öka med 10 procent.

Text: Teresia Borgman

Källa: Climate impacts from beef and dairy production in Sweden. Mitigation potential and multifunctionality. Karin von Greyerz, doktorsavhandling nr 2026:28. Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences, Department of Energy and Technology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. Länk till annan webbplats.