Krafttag mot lustgas i Danmark

I ett nytt omfattande projekt kallat SmartField ska danska forskare och lantbrukare göra både lokala mätningar och nationella beräkningar av faktisk avgång av klimatgasen lustgas från åkermark. I arbetsgrupper där också livsmedelshandeln ingår ska sedan åtgärder arbetas fram och målet är en minskning med 20-30 procent redan till 2030.

Avgång av lustgas från mark är en av de största källorna till klimatpåverkan från jordbruket. För spannmålsodling utgör lustgas cirka hälften av klimatpåverkan. För andra kväveförluster som kväveutlakning och avgång av ammoniak finns sedan länge färdiga åtgärdslistor, men inte för lustgas som också är en kväveförening, N2O.

De flesta använder FN:s schablon

Det är svårt att mäta lustgasavgång eftersom en stor del av förlusterna kan ske under en mycket kort tidsperiod. För de länder som inte har egna mätningar av faktisk lustgasavgång i landet används en schablon från FN:s klimatpanel IPCC. Den anger att en procent av tillfört kväve med mineral- och stallgödsel avgår som lustgas. Om kvävegivan är 150 kg per hektar avgår alltså 1,5 kg lustgas. Nu har danskarna tröttnat på att använda schablonen och startar omfattande egna mätningar.

SmartField på Jylland

SmartField kallas det nya projektet och består av flera delar. Först och främst kommer det göras intensiva mätningar på två platser på Jylland. Mätningarna görs både i liten skala i rutförsök och på tre fält som vardera är två hektar stora. I rutorna mäts lustgas flera gånger per dygn och åtta olika odlingsåtgärder provas med bland annat motåtgärder mot läckage. I fältskalan görs mätningar för att kartlägga lustgasvariationen inom fältet. I en större skala provas bildanalys för att se om bilder av gröda eller jord och markfukt går att använda som faktorer för att storleksbestämma lustgasavgång.

En del i arbetet är att med hjälp av mätningarna utveckla beräkningsmodeller för avgång av lustgas. Det är dock svårt att beräkna eftersom lustgasavgång är ett litet kväveflöde på något eller några kg per hektar. Det påverkas av andra större flöden som gödsling och bortförsel med skörd som ofta är över 100 kg kväve per hektar. Dessutom behövs också siffror för de tre andra kväveförlustvägarna: utlakning, ammoniakavgång främst om stallgödsel använts och kvävgasavgång.

SmartField Mobile System möjliggör mobila mätningar

Även om det är omfattande och intensiva mätningar på de två platserna är det just bara två platser. Därför finns också ett mobilt system för att mäta lustgasavgång. Syftet är att mäta på andra jordar än på de två platserna och att testa andra motåtgärder. Genom att göra flera mobila mätningar i en bygd tänker sig forskarna att det går att beskriva variationen.

Politik och samarbete i värdekedjan

SmartField är inte bara naturvetenskap med mätning och modellering av olika slag utan resultatet ska tas om hand och helst omsättas till handling i hela det danska jordbruket. Därför har åtta arbetsgrupper bildats med olika roller där alla kan påverka lusgasfrågan. SmartFields vision är en minskning av lustgasavgång med 20-30 procent till 2030 och då behövs alla krafter. En av de åtta arbetsgrupperna utgörs av aktörer i livsmedelsvärdekedjan för att de ska kunna hitta sin roll i att nå målet.

Text: Markus Hoffmann

Källa: From field measurements to national inventories and smart incentives—the SmartField approach for agricultural soil N2O fluxes. Klaus Butterbach-Bahl*, Ann Britt Værge, Christian Dold, Sander Bruun, Michael Erlang-Nielsen, Jørgen Eivind Olesen, Signe Kynding Borgen and Diego Abalos. Environmental Research Letters, Volume 20, Number 11, 2025 Länk till annan webbplats.