Begränsad möjlighet att odla mer fång- och mellangrödor som klimatåtgärd
Potentialen att ytterligare öka kolinlagringen genom odling av fång- och mellangrödor är begränsad. Det menar en grupp forskare vid Wageningens universitet som studerat förhållandena i Nederländerna, Tyskland och Spanien.
Hur mycket kol som kan bindas in genom odling av fång- och mellangrödor beror inte enbart på hur mycket kol som kan lagras i marken, utan också i vilken utsträckning metoden börjar användas i praktiken. Att bortse från det kan göra att man överskattar åtgärdens möjligheter att motverka utsläpp av växthusgaser, enligt forskarna.
Studien undersöker fång- och mellangrödor som odlas på hösten efter skörd av en huvudgröda och före en vårsådd gröda i Nederländerna, Tyskland och Spanien. I de tre länderna svarade 321 lantbrukare på en online-undersökning.
Begränsad möjlighet att utöka odlingen
De flesta lantbrukarna i Tyskland (89 procent) och Nederländerna (97 procent) odlade fång- och mellangröda på någon del av sin mark och större delen av odlingsmarken var redan täckt under vintersäsongen. I Tyskland var bara 11 procent av odlingsmarken ledig medan i Nederländerna var 25 procent av marken tillgänglig för ytterligare odling av fång- och mellangrödor.
Ingen ytterligare potential i Spanien
I Spanien används inte fång- och mellangrödor alls i de odlingssystem som är beroende av regnvatten, utan begränsas till odling med bevattning. Den största anledningen är vattenbrist som gör det svårt att etablera grödan. I de odlingssystem i Spanien som är beroende av regn gör vattenbristen därför att det inte finns någon ytterligare potential för odling av fång- och mellangrödor, menar forskarna.
Organiskt kol är viktig drivkraft
Den vanligaste drivkraften för att börja odla fång- och mellangrödor är att innehållet av organiskt kol i marken ökar, vilket uppgavs av 90 procent av lantbrukarna i Tyskland och Nederländerna. I Spanien, där ingen av lantbrukarna som deltog i undersökningen odlade fång- och mellangrödor, uppgav 63 procent att mer organiskt kol i marken skulle kunna uppmuntra dem att odla fång- och mellangrödor.
Motiveras av förbättring av jordhälsan
Minskat kväveläckage var också en avgörande drivkraft. Forskarna drar slutsatsen att lantbrukare är särskilt motiverade av förbättringar av jordhälsan och markbördighet som de direkt märker av, och att det skulle kunna motivera dem att börja odla fång- och mellangrödor.
Forskarna påpekar att studien bestod av ett litet antal lantbrukare i specifika områden, vilket gör det svårt att dra generella slutsatser som gäller för andra länder.
Text: Teresia Borgman
Källa: Agronomic constraints limit the climate change mitigation potential of winter cover crops in Europe Länk till annan webbplats. av Marti Vidal Morant, Sarah-Maria Scheid, Bas du Mortier, Charlotte van Haren, Allard de Wit och Renske Hijbeek, European Journal of Agronomy, 12 september 2025.
Kommentar från Greppa Näringen:
I Sverige begränsas möjligheten av att odla fång- och mellangrödor av förutsättningarna för tillväxt under hösten. Det är det viktigt att etablera mellangrödan snabbt efter skörden av huvudgrödan, vilket kan vara svårt vid torra förhållanden t ex när oljerättika sås.
Antal dagar för tillväxt blir allt kortare ju längre vi kommer i landet. I Mälardalen sås ofta engelskt rajgräs in på våren i en stråsädesgröda och där kan sen skörd ge alltför kort tid för tillväxt av fång- eller mellangrödan. Växtföljder med stor andel höstvete som i Östergötland begränsar också möjligheten.
Jordbruksverket bedömer att det finns utrymme att öka dagens arealer. Det finns medel avsatta för en ökning inom budgeten för Miljöersättningar under åren 2026 och 2027.
Läs mer:
Bra gensvar från lantbrukarna i sökta miljöersättningar, nyhet 4 juni 2025
Rapport: Mellangrödor i växtföljden Länk till annan webbplats.
