Helhetsgrepp på klimatkalkylen för fång- och mellangröda

Klimatkalkylen för odling av fång- och mellangröda har fem nyttor och fem kostnader enligt en ny studie av tyska forskare. Som tur är överväger nyttorna för klimatet. Om mer fång- och mellangrödor skulle odlas kan det minska klimatavtrycket av EU:s jordbruk med hela 13 procent av denna enda åtgärd i växtodlingen.

I år verkar det som att det kommer slås ett rekord i odlingen av fång- och mellangrödor i Sverige. Arealen som ansökts i SAM2024 är mellan 180 och 190 000 hektar och så mycket har aldrig odlats. Om den ansökta arealen också visar sig bli den verkliga senare i år har lantbruket bokstavligen blivit lite grönare.

Det är inte bara i Sverige som intresset för fång- och mellangrödor ökat. En grupp tyska forskare har tagit ett helhetsgrepp på för- och nackdelar för klimatet med att odla fång- och mellangrödor. Deras studie bygger på att de sammanställt ett stort antal av andra forskares studier för förhållanden i Europa och på en växtföljd med majs och odling av fång- och mellangröda före majs. Fånggrödan bestod huvudsakligen av honungsört, vitsenap, klöver, havre i renbestånd eller i blandning

Klimatnytta av fång- och mellangröda

Forskarna beskriver fem klimatnyttor av att odla fång- och mellangröda. 1) Ökad skörd i grödan efter fånggröda leder till lägre arealbehov, 2) lägre kväveutlakning ger mindre avgång av lustgas, 3) förfruktseffekt i form av kväve från fånggrödan leder till något lägre behov av mineralgödselkväve, 4) kolinlagring och 5) en mark täckt av fånggröda leder till högre reflektion av solinstrålning jämfört med bar mark (förändrat albedo). Uppgiften om att förfrukten ger extra kväve till nästa gröda är tagen från ett medelvärde över alla studier, och varierar mellan studierna, beroende på förutsättningarna.

Klimatkostnader av fång- och mellangröda

Att odla fånggröda har även kostnader för klimatet, som också kan delas in i fem poster. 1) Odlingen av utsäde för fång- och mellangröda tar mark i anspråk och odlingsåtgärderna för det påverkar klimatet. 2) Utsädet ska som annat utsäde rensas, torkas, packas och transporteras. 3) Själva sådden och 4) avdödningen av fånggröda kan medföra en klimatkostnad beroende på om det behövs någon extra körning i fält. 5) Nedbrukning av färsk fånggröda kan öka avgången av lustgas beroende på omständigheterna.

Så här blev nettot

Summan av de fem klimatnyttorna blev 4,23 ton CO2e, koldioxidekvivalenter, per hektar och summan av klimatkostnaderna blev 0,93 ton. Nettot blev alltså 3,30 ton CO2e per hektar. För att visa den potentiella klimatnyttan av fånggröda gör de räkneexemplet med om fånggröda skulle odlas före all majs i EU27, vilket är cirka 15 miljoner hektar majs, så skulle det minska jordbrukets klimatutsläpp med 13 procent.

Forskarna resonerar om osäkerheter i sina beräkningar och den största posten i klimatnyttan (cirka 34 procent) består av värdet av att majsskörden ökade med cirka 9 procent efter fånggröda. Den näst största klimatnyttan (också cirka 34 procent) var kolinlagring. Värt att tänka på för svenska förhållanden är att Sverige är ett nordligare land och att det därför är svårare att få lika stor tillväxt och biomassa av fång- och mellangröda på hösten som i andra länder i EU27 därför kan kolinlagringen vara lägre.

Forskarna avslutar med att ge rådet att CAP som styrmedel tydligare borde öka odlingen av fång- och mellangrödor i Europa.

Källa: Schön, J., Gentsch, N., & Breunig, P. (2024). Cover crops support the climate change mitigation potential of agroecosystems. PLoS ONE, 19(5) Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann