Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Femton kvarnveteodlare från olika delar av landet intervjuades om förluster i fält, vid skörd, torkning, lagring och eventuell nedklassning. Foto: Helena Persson Hovmalm

Stora mängder mat går förlorade redan på åkern

Betydande mängder vete, potatis, morötter och jordgubbar blir aldrig mat utan går förlorade på åkern, blir foder eller avfall. Det visar fyra nya rapporter från Jordbruksverket som tagits fram med hjälp av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

En av rapporterna visar att 3 procent av kvarnvetet, totalt 55 000 ton, förstördes i fält 2020 på grund av obärgade arealer, väder och viltskador. Förlusten var störst före skörd. Intervjuer med 15 lantbrukare visade att variationen mellan gårdarna kan vara stor och den i genomsnitt låg högre på 5,3 procent av den producerade volymen. För en odlare var förlusten före skörd hela 17 procent. Knappt 1,7 procent gick förlorad vid skörd, hantering och lagring. Orsaker kunde vara felinställda maskiner, misstag i hanteringen eller att fuktigt och skadat vete måste kastas. En stor del av vetet nedklassades från livsmedel till foder. Vid kvarnarna blev 20 procent foder istället för livsmedel, det gäller framförallt kli.

Så kan svinnet minskas

Författarnas förhoppning är att kunskapen i rapporten ska leda till minskade livsmedelsförluster framöver. De ger en rad förslag på förbättringar för att minska svinnet av vete:

  • förebygga och begränsa viltskador i större utsträckning
  • investera i odlingsteknik, använda motståndskraftiga vetesorter och effektivt växtskydd för stabila skördar
  • förstärka kompetensen inom växtskydd genom information, rådgivning, forskning och utveckling
  • satsa på teknik och kunskap om kvalitet vid torkning och lagring av spannmål. Öka information och rådgivning om torkning och lagring av veteskörd.
  • undersöka om mer vetekli kan användas i livsmedel genom produktutveckling och innovation


Fick endast betalt för matpotatis

Orsakerna bakom förlusterna skiljer sig åt för de studerade grödorna. Det kan förutom vilda djur, väderförhållanden och skadegörare handla om att potatis och morötter skadas under upptagning och lagring eller sorteras bort på grund av kvalitetskrav. Jordgubbar mognar snabbt vid varmt väder och bristen på arbetskraft gör att alla bär inte hinner plockas.

potatisfält

Vid fältstudien undersöktes hur mycket potatis som blev kvar i jorden vid skörd 2021. På tre platser i varje fält grävdes 10 löpmeter upptagen rand. Det innebär att 30 löpmeter rad grävdes för hand med spade för att hitta potatis som var lämnade kvar i fältet. Foto: Lisa Andrae

Flera intervjuade matpotatisodlare uppgav att de får mindre eller inget betalt om produkterna inte uppnår kvalitetsklass 1.


­– Flera potatisodlare i studien fick endast betalt för matpotatis som går till butik och inget för den som går till foder eller till livsmedelsförädling, sa Karin Lindow, projektledare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande i samband med lanseringen av rapporterna.

Odlarna anser att de även bör få betalt för den potatis som går till foder, livsmedelsförädling och klass 2-potatis. Ett förslag i rapporten är därför att undersöka nya försäljningsstrategier och säljkanaler för klass 2-potatis för att minska svinnet och öka lönsamheten för odlarna.

– Till exempel så kan skalmissfärgningar orsaka bortsortering av i övrigt frisk och välformad potatis, och det behövs därför ökad kunskap om hur dessa kan undvikas. Sen skulle väl vi konsumenter också kunna ha större överseende med utseendet på matpotatis, som vi ju oftast ändå skalar, likaså för morötter av varierande storlek, menar Karin Lindow.

Rapporterna har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag för minskat matsvinn som genomförs av Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket och som pågår 2020-2025 och har skrivits av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samråd med Jordbruksverket.

Text: Teresia Borgman

Rapporter:
Livsmedelsförluster vid produktion av kvarnvete Länk till annan webbplats. av Helena Persson Hovmalm, projektledning Karin Lindow, (2023-01-25).

Livsmedelsförluster av potatis vid odling, skörd, lagring och packeri Länk till annan webbplats. av Ingrid Strid, Fredrik Fernqvist, Rebecca Thörning, Lisa Andrae, projektledning Karin Lindow, (2023-01-25).

Livsmedelsförluster vid produktion av jordgubbar Länk till annan webbplats.av Helena Persson Hovmalm, Lotta Nordmark, projektledning Karin Lindow, (2023-01-25).

Livsmedelsförluster vid produktion av morötter Länk till annan webbplats. av Marie Olsson, projektledning Karin Lindow, (2023-01-25)

Greppa Näringens tidigare artiklar:
Minskat matsvinn på gården kan ge stora vinster (2019-09-27)

Ny rapport visar på primärproduktionens roll för matsvinnet (2021-10-22)

Rapporterna i korthet:

  • 3 procent av kvarnvetet, totalt 55 000 ton, förstördes i fält 2020 på grund av obärgade arealer, väder och viltskador.
  • 17 procent av matpotatisen, eller 75 000 ton, blev kvar på gårdar eller packerier utan att bli mat. Det motsvarar omkring 200 miljoner kronor i förlorade intäkter för odlarna eller årsbehovet av potatis för 1,6 miljoner svenskar.
  • En tredjedel av morötterna, alltså 30 000 ton, blir inte mat utan sorteras bort efter skörd. Det gäller morötter som odlades och packades i Sverige 2021-2022.
  • Hälften av jordgubbarna blir kvar i fält där en stor del är klass 1-bär, enligt en fallstudie från juni 2022.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter