Vi behöver förbereda oss på ett ökat bevattningsbehov

En ny studie visar hur klimatförändringarna leder till ett kraftigt ökat bevattningsbehov i jordbruket, något som ytterligare kommer att fresta på tillgången på sötvatten i vårt land. Det här är frågor som behöver lyftas mycket mer för att vi ska kunna förbereda oss på olika sätt för ett klimat med allt längre perioder av torka.

I en nyligen publicerad studie av forskare från SMHI och Lunds universitet lyfts frågan om ett framtida ökat bevattningsbehov i svenskt jordbruk. Forskarna har simulerat vad klimatförändringarna förväntas betyda för jordbruket utifrån olika scenarier.

Regn i stället för bevattning

– Vi ser att bevattningsbehovet kommer att öka som ett resultat av klimatförändringarna. I dag förlitar sig de flesta lantbrukare på regn för att tillgodose växternas vattenbehov. Vi har räknat på hur mycket av växternas vattenbehov som skulle behöva tillföras via bevattning för att optimera grödornas vattentillgång, säger Hugo Rudebeck som är doktorand vid SMHI och artikelns huvudförfattare.

De två scenarier som forskarna har räknat på i sin modell är dels ett scenario där utsläppen av växthusgaser har stabiliserats om cirka 20 år, vilket motsvarar en genomsnittlig global uppvärmning på cirka 2–3 °C. Dels ett scenario där utsläppen fortsätter att öka, vilket leder till en drastisk uppvärmning på 4 °C eller mer. I praktiken innebär båda dessa scenarier betydligt högre temperaturökningar i praktiken för Sveriges del eftersom temperaturökningen blir högre ju närmare polerna man kommer.

– I dag bevattnas enbart några få procent av jordbruksmarken i Sverige och bara ett par procent av vår sötvattenanvändning går till bevattning. Men i framtiden kommer behovet av bevattning att vara mycket större än i dag.

Mer än hälften av nuvarande vattenanvändning

Hugo Rudebeck berättar att i det lindrigaste av de två scenarierna förväntas behovet av bevattning enligt studien ligga på runt 900 miljoner kubikmeter vatten i slutet av århundradet, och cirka 1 200 miljoner kubikmeter i det andra.

– Om man sätter det i relation till vår vattenanvändning i dag motsvarar 1 200 miljoner kubikmeter mer än hälften av Sveriges nuvarande årliga vattenanvändning, säger Hugo Rudebeck som samtidigt betonar att de har räknat på ett teoretiskt behov för all jordbruksmark som finns i dag i Sverige.

– Det är förstås inte samma sak som att den faktiska bevattningen kommer att öka så mycket, utan lönsamheten för lantbrukarna blir en avgörande faktor om det är värt att bevattna eller inte. Och det i sin tur beror på saker som investeringskostnader och matpriser.

Inte tradition att bevattna i Sverige

Simuleringarna i forskarnas modell visade också att redan i dag är egentligen bevattningsbehovet mycket större än vad som faktiskt bevattnas.

– I dag går enbart några få procent av Sveriges totala vattenanvändning till bevattning, men om man skulle bevattna så mycket att grödornas vattenbehov täcks helt så skulle den vattenmängden motsvara cirka 25 procent av vår vattenanvändning. Det är mycket mer än vad som faktiskt används, vilket skulle kunna bero på att vi inte har en lika stark tradition av att bevattna som i andra delar av världen och att det kanske inte heller är lönsamt.

Frågorna behöver lyftas mer

För forskargruppens del blir nästa steg att studera vidare i vilka delar av landet och vid vilka tidpunkter på året som det skulle kunna bli brist på vatten som ett resultat av ett ökat bevattningsbehov.

Hugo Rudebeck tar också upp att tillgången till vatten i jordbruket är en viktig beredskapsfråga som skulle behöva lyftas mer än i dag.

– Vi har hittills varit lite bortskämda med en god tillgång på vatten generellt, och har därför inte pratat så mycket om frågor som exempelvis vem som ska ha rätt till vattnet när det är brist på det. När jordbruket behöver mycket mer vatten i framtiden kan exempelvis lantbrukare behöva investera i bevattningsmöjligheter. På samhällsnivå blir det också en fråga om hur vi vill prioritera vår vattenanvändning.

Text: Nina Nordh

Källa: Modeling water demand for crop irrigation in Sweden under climate change Länk till annan webbplats., Hugo Rudebeck, Berit Arheimer, Maria Elenius & Magnus Persson, Journal of Hydrology: Regional Studies, Vol. 64, april 2026, 103288