Ny rapport visar på primärproduktionens roll för matsvinnet

Sverige är ett av de första länderna som nu har metoder för att följa upp svinn och förluster av livsmedel tidigt i produktionskedjan. Metoderna presenteras i en ny rapport från Jordbruksverket som levererades inför FN-toppmötet om hållbara livsmedelssystem i september.

Mindre matsvinn kan både ge ökade intäkter och minskad påverkan på miljö och klimat. En internationell studie visar att 99 procent av de som investerat i minskat matsvinn såg en positiv avkastning och i snitt fick företagen tillbaka 14 gånger den insats de investerat.

I en svensk studie av nötkött uppgick klimatvärdet av det förlorade nötköttet till 220 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Studier av frilandsodling i USA visade att skörden av grönsaker kunde öka med upp till 20 procent och att mer än hälften av det som fanns kvar i fält efter skörd kunde säljas.

­­– Med metoderna har vi nu ett genomtänkt sätt att mäta svinn och tidiga förluster i livsmedelsproduktionen på nationell nivå, säger projektledare Karin Lindow.

Arbetet är redan igång

Hon berättar att arbetet redan är igång. Forskare från SLU är ute och gräver i morots och potatisfält för att se vad som blir kvar i jorden efter skörd, odlare och slakterier intervjuas, och data samlas in. Jordbruksverket räknar i sin tur på förluster på djurgårdar utifrån nötkreaturregistret CDB och rådgivningsprogram.

– Syftet är att få ökad kunskap så att både företagen själva, branscherna, rådgivare, forskare, myndigheter och inte minst senare led som grossister, dagligvaruhandel och konsumenter kan göra insatser för att mer av det som produceras i syfte att bli livsmedel faktiskt går vidare till mat, säger Karin Lindow.

Metoderna ska användas för att följa upp det nya etappmålet Mer ska bli mat inom de nationella miljömålen och matsvinnsmålet i Agenda 2030 (delmål 12.3).

Internationellt intresse för Sveriges metoder

– Vi har redan fått kontakt med andra länder och både EU och kommissionens matsvinnsplattform och FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO är intresserade av våra metoder att mäta food losses, eftersom det är ganska ny kunskap och vi har all anledning att samarbeta och lära av varandra, säger Karin.

Metoderna visar hur matsvinn och tidiga förluster ska mätas i produktionskedjorna för griskött, nötkött, mjölk, vete, potatis, morot, jordgubbar och sjömat och bygger på:

• Kött: beräkningar av hur stor andel kött som förloras när djur dör eller avlivas på gården och blir avfall samt hur biprodukter från djurkroppen används efter slakt.
• Mjölk: beräkningar av hur mycket som förloras när mjölkkor behandlas med antibiotika och hur bland annat biprodukter som vassle och kärnmjölk tas tillvara på mejerier.
• Vete: statistik över obärgade arealer och viltskador, intervjuer med odlare och datainsamling från kvarnar och bagerier.
• Potatis och morötter: fältundersökningar och mätningar av hur mycket som sorteras bort på packerier eller blir förstört vid lagring.
• Jordgubbar: skördemetoder och plockningsstrategier.
• Sjömat och livsmedelsindustri: intervjuer med fiskare och enkäter för vissa livsmedelsindustrier så som styck- och charkföretag, mejerier, bagerier, potatis och morotsprodukter, fiskberedning.

-Det är jätteviktigt för oss att ha både forskarna och branschen med i detta för det är ett nytt sätt att mäta och räkna. Flera branschorganisationer efterfrågar dessa siffror för att stärka sitt hållbarhetsarbete och för att det i förlängningen kan ge producenter mer betalt. Vi hoppas att många företag vill delta, säger Karin Lindow.

Rapporten har tagits fram av Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket inom ett regeringsuppdrag för minskat matsvinn.

Källa: Livsmedelsförluster i Sverige. Metoder för ökad kunskap om livsmedelsproduktionens förluster och resurser (2021-03-15). Länk till annan webbplats.

Text: Teresia Borgman