.jpg)
Utvärdering av mellangrödor för biogasproduktion
Mellangrödor kan inte bara användas för att minska klimatpåverkan genom kolinlagring och minskat kväveläckage från åkermarken. De kan också användas för att producera biogas och biogödsel, utan att konkurrera med produktionen av livsmedel.
I en studie från SLU har en utvärdering av eftersådda mellangrödor för biogasproduktion gjorts. Sven-Erik Svensson från SLU är en av de forskare som deltagit i studien och han berättar att studien visar att det är ekonomiskt möjligt att under sydsvenska förhållanden producera fordonsgas från bland annat oljerättika och honungsört.
– Det gäller när biomassan skördas på senhösten med en hackvagn och materialet rötas färskt eller som ensilage, säger Sven-Erik Svensson och berättar vidare att de undersökte flera olika eftersådda mellangrödor, både i blandningar och som rena bestånd.
Ogödslade mellangrödor gav bäst resultat
Det visade sig att de mest ekonomiskt lönsamma mellangrödorna var ogödslade.
– När de används som biogassubstrat gav ogödslad vitsenap, oljerättika och honungsört eller en blandning av vitsenap och oljerättika lika bra eller bättre ekonomiskt resultat än gödslade mellangrödor.
Han förklarar att kvävegödsling av mellangrödorna i samband med sådden endast gav ett positivt resultat om mellangrödorna sås så tidigt att de hinner utnyttja kvävet för sin tillväxt innan de skördas. Söker man miljöersättning för mellangröda är det inte heller tillåtet att gödsla mellangrödan mellan skörd av huvudgrödan och tidigast tillåtna brytningsdatum.
Hög torrsubstanshalt viktigt
Ytterligare en viktig parameter för att få så god ekonomisk lönsamhet som möjligt vid användning av mellangrödor för biogasproduktion är att vatteninnehållet inte blir för högt i grödan.
– För att hålla kostnaderna för transport och rötning tillräckligt låga såg vi att det krävs en hög torrsubstanshalt hos mellangrödorna. Sannolikt är en mer mogen mellangröda mer intressant för biogasproduktion än en omogen, säger Sven-Erik Svensson.
Biogasanläggningar som klarar mellangrödor
Försöken som studien bygger på gjordes för tio år sedan och sedan dess har den tekniska utvecklingen när det gäller skörd av vall- och mellangrödor gått framåt ytterligare. Sven-Erik Svensson tar upp att det gäller att använda maskiner vid skörd av mellangrödorna som inte resulterar i för stor markpackning, eftersom skörd av mellangrödor är tillåten först efter den tionde respektive tjugonde oktober, beroende på var man befinner sig i Sverige.
När det gäller biogasanläggningens utformning för att kunna röta färska eller ensilerade mellangrödor behövs en anläggning som är byggd för att röta stråformiga substrat, som exempelvis halm.
– Gasums biogasanläggning i Jordberga är ett exempel. Den var ursprungligen byggd för att röta majs- och helsädesensilage och klarar därför även hackade mellangrödor, säger Sven-Erik Svensson.
Råd för minskat klimatavtryck genom odling av mellangrödor
Utifrån de studier kring mellangrödor som biogassubstrat som Sven-Erik Svensson och hans forskarkollegor genomfört på senare år ger han avslutningsvis följande råd till de lantbrukare som vill minska klimatavtrycket genom odling av mellangrödor:
- Så mellangrödorna så tidigt som möjligt så att de hinner utvecklas ordentligt. Då kan de generera mycket rötter i marken och mycket biomassa ovan mark. Välj arter och sorter som ger mycket rotbiomassa och en ovanjordisk biomassa med högre kol–kväve-kvot och högre torrsubstanshalt.
- Odla höstkorn eller annan höstsäd som brukar resultera i tidigare spannmålsskörd. Då kan de eftersådda mellangrödorna sås tidigare, jämfört med om annan höstsäd odlas. På så sätt kan kolinbindningen från mellangrödans rötter öka.
- Skörda mellangrödans ovanjordiska biomassa som biogassubstrat eller som foder. Ur klimatgassynpunkt är det tre till fyra gånger bättre att göra biogas av en mellangrödas ovanjordiska biomassa, och på så sätt ersätta fossila drivmedel, än att mylla ner mellangrödan för maximal kolinbindning.
Kommentar från Greppa Näringen: Vitsenap är en gröda som är mottaglig för klumprotsjuka och bör därför undvikas I växtföljder med raps. Det gäller även oljerättika, även om arten är mindre mottaglig än vitsenap.
Text: Nina Nordh
Källa:
Evaluating intermediate crops for biogas production – Effects of nitrogen fertilization and harvest timing on biomass yield, methane output and economic viability
Länk till annan webbplats., av Sven-Erik Svensson, Eva Johansson, Emma Kreuger & Thomas Prade. Biomass and Bioenergy, 192 (2025) 107497
Dessutom hänvisar Sven-Erik Svensson till bl.a. följande källor för den som vill läsa mer om ämnet:
Färska och lagrade grödor – ett nytt sätt att organisera substratförsörjningen året runt för en biogasanläggning Länk till annan webbplats., f3 Innovationskluster för hållbara biodrivmedel, mars 2017
Cover crop cultivation strategies in a Scandinavian context for climate change mitigation and biogas production – Insights from a life cycle perspective Länk till annan webbplats., av Johan Nilsson, Maria Ernfors, Thomas Prade & Per-Anders Hansson. Science of The Total Environment, 918 (2024) 170629
Etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödors markkolsbidrag och ogräsbekämpande egenskaper – fältförsök på Helgegården 2019 Länk till annan webbplats., av Thomas Prade, David Hansson & Sven-Erik Svensson. SLU, LTV-fakultetens rapportserie 2022:1.
