Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Att anpassa kvävegödslingen till grödans behov är ständigt aktuellt, inte minst idag med de exceptionellt höga priserna på mineralgödsel. Foto Mårten Svensson

Kväveutnyttjande i fält

Flera av Greppa Näringens rådgivningar fokuserar på optimalt kväveutnyttjande i fält. Våra rådgivare har gjort cirka 5 000 rådgivningsbesök inom kvävestrategier, precisionsodling och test av mineralgödselspridare. Rådgivningarna har alla samma mål; att ta fram strategier som kombinerar minskande risker för kväveläckage och växthusgasutsläpp med en effektiv produktion.

När Greppa Näringen startade för 20 år se­dan var uppdraget framförallt att minska jordbrukets bidrag till övergödning av inlandsvatten och havet. Under åren som Greppa Näringen har varit verksamt har kväveeffektiviteten ökat vilket sammanställ­ningar av växtnäringsbalanser visar.

- Att anpassa kvävegödslingen till grödans behov är ständigt aktuellt, inte minst idag med de exceptionellt höga priserna på mineralgödsel. Det finns pengar att spara när tillförseln av kväve anpassas så mycket som det går till behovet. Samtidigt minskar risken för förluster av kväve till vatten i form av nitrat och som ammoniak till luft. Effektivt kväveutnyttjande är också en klimatåtgärd då det minskar risken för förluster i form av lustgas. Greppa Näringen erbjuder flera olika rådgivningar kring detta, bland annat kvävestrategi då även utlakningen beräknas. Precisionsodling och test av gödselspridare är två rådgivningar med syftet att se till att näringen hamnar på den del av fältet där den gör nytta, säger Stina Olofsson projektledare för Greppa Näringen.

Varierad spridning inom fält

I rådgivningen om precisionsodling visar rådgivaren på olika verktyg som ger lant­brukaren underlag för fördelning av gödsel inom ett fält. Under det senaste decenniet har användningen av traktormonterade kvävesensorer ökat i svenskt lantbruk och på en betydande del av höstvetearealen kan kväve tillföras platsanpassat. Vi vet att Greppa Näringens rådgivning har bidragit till det ökade intresset. I rådgivningen Test av mineral-gödselspridare får lantbrukaren hjälp att testa spridarbild och inställning av spridaren. En spridare som ger den spridningsbild man för­väntar sig är en förutsättning för att grödan får rätt mängd kväve. Både rätt inställda spridare och precisionsspridning efter grödans behov gör att utnyttjandet av det tillförda kvävet ökar och man undviker att gödsel sprids utanför åkerkanten. Ökad precision i odlingen ger högre skördar, bättre ekonomi och bidrar till att uppnå miljömålen.

Lägre utlakning

Greppa Näringen införde tidigt en beräkning av kväveutlakningen och den har kunnat visa på vilka åtgärder som är viktiga för utlak­ningen på olika jordar och områden i Sverige.

I en utvärdering av cirka 2 100 rådgivningar om kvävestrategi som utfördes 2003–2018 har vi tittat närmre på gårdarnas nya kvävegödslingsstrategier. I förslagen till ny kvävegödslingsstrategi på gården ingår de för­ändringar som rådgivaren och lantbrukaren diskuterat fram under besöket. I gödslingsplanerna ger åtgärderna i medeltal 2,0 kg lägre kväveutlakning per hektar. Medianen för minskningen av kväveutlakningen är 3,6 kg kväve per hektar. Siffrorna avser inte redan utförda förändringar utan den plan som lantbrukaren och rådgivaren tillsammans tagit fram under besöket.

Mer fånggröda hos en tredjedel

I utvärderingen ser vi även att många vill öka sin areal med fånggröda. I gödslingsplanerna ökar gårdens areal i medeltal med 6,8 hektar på de gårdar där lantbrukaren planerar att öka fånggrödeodlingen efter rådgivningen. Det är på en tredjedel av gårdarna som fång­gröda har lagts in i gödslingsplanen eller där man ökat arealen fånggröda i gödslingsplanen vid rådgivningen.

Åtgärdsuppföljningen ger info

Åtgärdsuppföljningen ger intressant information kring förändringsbenägenheten efter rådgivning i Greppa Näringen. I uppföljningsrådgivningen som Greppa Näringens medlemmar får ta del av efter cirka sju råd­givningar följs utförda åtgärder upp efter rådgivningsbesöken, i en så kallad åtgärds­uppföljning.


Diagram som visar att omkring tre fjärdedelartar idag större hänsyntill grödslag, förfruktseffektoch den genomsnittligaskördenivån vid gödsling.

I frågor som rör kväveutnyttjande kan vi i figur 1 se att tre av fyra tar större hänsyn till förfruktseffekter, gröda och gårdens genom­snittliga skördenivåer idag än innan de gick med i Greppa Näringen. En tredjedel uppger att de börjat använda teknik för precisionsodling för att kunna sprida kväve efter varia­tioner inom fälten.

Diagram som visar Omkring hälften eller fler vidtar åtgärder i odlingen dom förbättrar kväveutnyttjandet. Stallgödselns direkta kväveeffekt har 67 procent av de svarande börjat ta större hänsyn till sedan de gick med i Greppa Näringen.

I figur 2 angav två tredje­delar av de svarande att de numera tar större hänsyn till stallgödselns direkta kväveeffekt.

Nöjdhetsundersökningarna visar vägen framåt

Framgångsrik rådgivning bygger på förtroende och goda relationer mellan rådgivare och mottagare. När vi undersöker lantbrukarnas nöjdhet med rådgivning i Greppa Näringen har vi generellt mycket god nöjdhet med rådgivningsbesöken. För våra kvävestrategi­rådgivningar har nöjdhetsindex legat högt under de senaste åren.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Helhetsgrepp kan motivera fler att anlägga våtmarker 

    Näringsretention är en viktig effekt av våtmarker - men oftast inte det som personligen motiverar markägare att anlägga en våtmark. Istället lockar andra aspekter som rekreation, viltvård och möjlighe...

  • Fältförsök med oklar effekt av strukturkalk

    Ett nytt tvåårigt fältförsök på mellanlera i Halland gav ingen säkerställd effekt av strukturkalk på vare sig aggregatstabilitet eller fosforutlakning. Det är oklart vad det beror på och det behövs bå...

  • Markens egenskaper drivande bakom näringsförluster

    Ungefär 25 procent av den svenska odlingsmarken kan vara särskilt känslig för förluster av fosfor och kväve, enligt en studie som kartlagt berggrunden i olika områden. Det framgår av en artikel som pu...