Regenerativ odling bättre ekosystemtjänster men minskad lönsamhet

En mjölkgård som övergick till att odla regenerativt förbättrade flera hållbarhets- och jordhälsoindikatorer men sänkte sin lönsamhet. Det sistnämnda skapar i sig hinder för regenerativ odling visar en ny studie från Holland.

Att utvärdera hur övergång till regenerativ odling* påverkar ekosystemtjänster knutna till marken på enskilda fält kräver detaljerad förståelse av hur odlingssystem fungerar. Om det samtidigt ska utvärderas hur gårdens lönsamhet påverkas blir det ännu svårare. En grupp forskare i Holland kombinerade två modeller för att få ihop de båda skalorna.

Mjölkgård som exempel

I regionen Zuid-Holland finns en konventionell mjölkgård med cirka 100 kor. Gården brukar 40 hektar permanent vall varav 17 hektar finns nära gården. Arealen närmast gården omväxlande betas och skördas. Korna får beta cirka 4 timmar per dag under 150 dagar. Den övriga arealen skördas och övrigt foder som majs och koncentrat köps in. Gödslingen är 329 kg kväve och 95 kg fosfor per hektar och år och jordarten är torv ovanpå lerjord. Forskarna använde en markmodell som heter Soil Navigator och gårdsmodellen FarmDesign för att beräkna hur fem olika markfunktioner påverkas vid en övergång från dagens odling till regenerativ odling.

Bättre för vattnet

Det utvärderades hur övergång till regenerativ odling påverkade vattenhushållning och vattenrening. Bedömningen förbättrades från dålig till hög. Förklaringen till bättre vattenhushållning är att klöver introducerades i gräsvallarna, med sina djupa rötter kan de förbättra markens struktur även om klöver på torvjordar diskuteras i Holland. Att vattenreningsfaktorn förbättrades beror på minskad kvävegödsling.

Minskad klimatpåverkan

Bedömningen för mjölkgårdens klimatprestanda bedömdes till medium i utgångsläget och förbättrades till hög efter optimering på grund av mindre inköp av mineralgödselkväve. Forskarna är förvånade över att Soil Navigator-modellen inte föreslog höjd grundvattennivå eller att ta bort täckdiken eftersom ökad syretillgång i markprofilen på torvjordar ökar oxidering och klimatgasavgång. Forskarna resonerar om att deras valda modell är för oprövad på torvjordar.

Kväveöverskott oförändrat

Nutrient cycling var en av de fem markfunktionerna och kväveöverskottet minskade inte nämnvärt med åtgärden att minska mineralkvävegödslingen. Förklaringen var att vallskörden minskade och då köptes mera koncentrat in till gården för att kompensera för det.

Sänkt produktion och lönsamhet

En av de fem markfunktionerna var storleken på primärproduktionen, alltså skörden. I studien minskade skörden när de regenerativa metoderna användes, särskilt då kvävegödslingen minskade. Minskad skörd gjorde att mer koncentrat behövdes och det gjorde i sin tur att mjölkgårdens lönsamhet minskade från cirka 56 000 euro till 41 000 euro vilket motsvarar cirka 150 000 kronor. Ett ökat inköp av koncentrat ligger inte i linje med principerna för regenerativ odling och minskad lönsamhet kan hindra en övergång till regenerativ odling.

*Begreppet regenerativt jordbruk är omdiskuterat och det finns olika innebörd i begreppet.

Källa: How to make regenerative practices work on the farm: A modelling framework. Agricultural Systems. Volume 198, April 2022. Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann