Greppa logotyp
Greppa logotyp


Fukt behövs för att mineraliseringen ska ta fart, vecka 20

Variationen i området är stor vad det gäller upptaget gödselkväve och mineraliseringen från marken. Antagligen behövs mer fukt för att mineraliseringen ska ta fart. 

Lägre mineralisering och kväveupptag än förra året i Östergötland

Vid senaste mätningen i Östergötland den 13 maj hade vetet nått stråskjutningsfasen på 12 fält av 14 fält. På två fält var det fortfarande kvar i bestockningsstadiet (DC 21-23). Variationerna är stora både när det gäller markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. I de elva konventionella höstvetefälten hade vetet tagit upp i medeltal 30 kg/ha i nollrutorna och 41 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Det är betydligt lägre än vid motsvarande tid och utvecklingsstadium förra året då kväveupptaget var 41 kg/ha i nollrutorna och hela 86 kg/ha i de gödslade fälten. Hälften av nollrutorna syns i varierande grad för ögat, men på många håll kan man ännu inte se någon skillnad mellan gödslat och ogödslat.

Foto som visar nollruta på fält E13 Åsmestad, Östergötland.

Bild 1. På fält E13 Åsmestad hade Norinvetet nått DC 32 vid senaste mätningen den 13 maj. Nollrutan syntes tydligt – kväveupptaget var dubbelt så stort i det gödslade fältet (72 kg/ha) som i nollrutan (36 kg/ha). Foto: Johan Malgeryd

På de tre ekologiska fälten var kväveupptaget i medeltal 16 kg/ha i nollrutorna och 19 kg/ha i de gödslade fälten. På två av fälten är höstvetet sått med dubbelt radavstånd och dessutom nyligen radhackat eller ogräsharvat, så det syns fortfarande mycket bar jord mellan raderna där.

Den senaste veckan har kväveupptaget i de konventionella fälten ökat med 5 kg/ha i nollrutorna och 7 kg/ha i de gödslade fälten. I de ekologiska fälten har det ökat med 3 respektive 5 kg/ha i nollrutor och gödslade fält. Det går alltså ganska trögt med kväveupptaget för närvarande. Lite regn har kommit men det behövs mer för att få fart på mineralisering och kväveupptag.

Foto som visar nollruta på det ekologiska höstvetefältet E12 Södra Freberga, Östergötland.

Bild 2. Nollruta på ett av de ekologiska fälten (fält E12 Södra Freberga) den 13 maj. Här har vetet ännu inte kommit så långt i utvecklingen. Kväveupptaget var bara 14 kg/ha i nollrutan och 16 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Johan Malgeryd

Diagram 1. Kväveupptag i 14 höstvetefält i Östergötland den 13 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 21-32 med flertalet fält i DC 30-31. I de elva konventionella fälten var kväveupptaget i medeltal 30 kg/ha i nollrutorna och 41 kg/ha i de gödslade fälten och i de tre ekologiska 16 respektive 19 kg/ha. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.

Något bättre i Södermanland

I Södermanland var vetet på de fyra fälten i stråskjutningsfasen (DC 31-32) när mätningarna gjordes den 16 maj. Kväveupptaget var i medeltal 37 kg/ha i nollrutorna och 57 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Det är också lägre än vid samma tid förra året då det genomsnittliga kväveupptaget var 42 kg/ha i nollrutorna och 87 kg/ha i de gödslade fälten, men skillnaden är inte lika stor som i Östergötland.

Sedan förra veckan har kväveupptaget i Södermanland i snitt ökat med 9 kg/ha i nollrutorna och 17 kg/ha i de gödslade fälten. Här är det alltså lite bättre fart på processerna i marken än i Östergötland. På ett av fälten (D3 Klahammar) har vetet tagit upp hela 89 kg N/ha, vilket det högsta upptaget i hela området inklusive Kalmar-Öland.

Diagram 2. Kväveupptag i fyra höstvetefält i Södermanland den 16 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 31-32. Kväveupptaget var i medeltal 37 kg/ha i nollrutorna och 57 kg/ha i de gödslade fälten Jordarterna är styv lera och mellanlera.

Fler nollrutor i Örebro län

I Örebro län har vi nu fått in mätresultat från ytterligare tre fält, vilket innebär att vi har fem fält totalt i länet. Vid senaste mätningen den 16 maj var vetet i stadie 23-31. På två av fälten (T2 och T3) var det fortfarande kvar i bestockningsstadiet medan övriga tre fält hade nått stråskjutningen. Kväveupptaget var i medeltal 30 kg/ha i nollrutorna och 42 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3.

Sedan förra veckan har kväveupptaget i Örebro län ökat ungefär lika mycket som i Södermanland, i snitt +9 kg/ha i nollrutorna och +15 kg/ha i de gödslade fälten.

Diagram 3. Kväveupptag i fem höstvetefält i Örebro län den 16 maj. I snitt var kväveupptaget 30 kg/ha i nollrutorna och 42 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 23-31. Jordarterna är mjäla och mellanlera.

Låg mineraliseringstakt jämfört med förra veckan i Kalmar län

Alla fält är i stråskjutning och två fält med tidiga sorter har kommit in i DC 37 då flaggbladet precis blivit synligt. Mineraliseringen i nollrutorna har stått still sen förra veckan. Sannolikt behövs det mer fukt i marken för att den ska öka mer.

Mängden upptaget kväve i nollrutorna har inte ändrat sig från förra veckan utan ligger i snitt fortfarande på 22 kg N /ha. Upptaget i de gödslade fälten har ökat med 9 kg N/ha i och där det totala upptaget låg på 61 kg N/ha i snitt. Variationen är stor mellan fälten.

Andelen upptaget gödselkvävet varierar mellan 7 och 39 %. Det är fälten i Stora frö som har störst upptag av gödselkväve (39 %) följt av de i Vassmolösa där upptaget varier mellan 36 och 27%. Fälten i Eriksöre har tagit upp 19-18% av det tillförda kvävet.

Diagram 4. Kväveupptag i sju höstvetefält i Kalmar län den 16 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 31-37. Jordarterna varierar från mo till lättlera.

Vänta lite med kompletteringsgödsling

Kväveförlusterna i form av utlakning och lustgasavgång har antagligen varit små efter som vädret varit torrt under våren. Därför bör det finnas en stor del kväve i marken som fortfarande inte är utnyttjat, vilket den låga mängden upptaget gödselkväve tyder på. I DC 37 brukar många börja fundera på att kompletteringsgödsla men i år är det bra att avvakta lite för att se hur vädret och skördepotentialen utvecklas. Om du bedömer att det finns behov av mer kväve längre fram så har kvävestrategiförsöken visat att det ger bra effekt att även gödsla lite senare både vad det gäller skördenivå och proteinhalt.

Det krävs vatten och värme för mineralisering

Vid mineraliseringen bryter mikroorganismer i marken ner organiskt kväve, först till ammoniumkväve och sedan vidare till nitratkväve som växterna tar upp.

För att mineraliseringen ska fungera behöver det finnas så mycket vatten i jorden att växter och mikroorganismer kan ta upp vatten över den så kallade vissningsgränsen.

Mineraliseringen ökar sedan med ökad markvattenhalt och minskar igen när vattenhalten går över fältkapacitet, när jorden innehåller precis så mycket vatten så det inte blir någon avrinning. Optimalt för mineraliseringen brukar vara ungefär när 50-70% av porvolymen i marken är fylld med vatten.

Mineraliseringen ökar med ökad marktemperatur och för att få ordentlig fart på mineraliseringen behöver marktemperaturen vara över 10 grader. Högst mineralisering är det vid 25-35 grader. På de två mätstationer där marktemperaturen mäts har den just gått över 10 grader på 10 cm djup i jorden. De finns båda i Östergötland. I Kalmar län är det lite varmare i jorden.

Figur 1 är hämtad från en modell som heter APSIM och visar schematiskt förhållandet mellan kvävemineralisering och markfukt respektive temperatur (www.apsim.info Länk till annan webbplats.).

Två diagram som visar förhållandet mellan marktemperatur respektive markfukt och mineralisering.

Figur 1. Schematiskt förhållande mellan kvävemineralisering och marktemperatur respektive vattenhalt i marken.

Även det mineralkväve som tillförs som ammoniumkväve i gödselmedel behöver omvandlas av mikroorganismer till nitratkväve för att växterna ska kunna ta upp det. Denna process kallas nitrifikation. Precis som för mineralisering så går denna omvandling snabbare vid högre temperatur och tar cirka 1-2 veckor när marktemperaturen är mellan 10-20 grader. I gödselmedel som till exempel NS 27-4 är hälften av kvävet i form av ammoniumkväve och hälften i form av nitratkväve.

Varierande förutsättningar på fälten

Vi mäter i år kväveupptaget i 30 nollrutor och gödslade höstvetefält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och även beräkna hur mycket av det tillförda gödselkvävet grödan har tagit upp hittills.

Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten visas i tabell 1.


Tabell 1. Förutsättningar på nollrutefälten som sort, jordart, förfrukt och gödsling. Där vi saknar uppgifter kompletterar vi så snart vi får dem.
I kolumnen jordart betyder förkortningarna följande: mr= mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa= sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.

Plats

Sort

Jordart

Förfrukt

Kväve-gödsling, kg N/ha

Höst

Kväve-gödsling,

kg N/ha

Vår

Totalt


Stallgödsel växtföljden

E1 Vårdsberg

Kerrin

mr SL

höstraps


130

Slam 4 ton ts/ha var 7-e år

E2 Vårdsberg

Kerrin

mr SL

höstvete


130

Slam 4 ton ts/ha var 7-e år

E3 Helleberga

Hereford

mmh ML

höstvete

10

78


E4 Helleberga

Kerrin

mmh ML

ärter

6

76


E5 eko Helleberga Ekogården

Stava

ML

åkerböna



Höns-/kycklinggödsel 8 ton/ha var 5-e år

E6 Ullekalv

Hereford

nmh l Sa

höstvete

15

162


E7 Högby


syrsand/ mo

potatis?




E8 Högby


syrsand/ mo

höstraps?




E9 eko Elgsjö

Hallfreda

mmh mj LL

ärter




E10 Broby

Informer

ML

höstvete


76

Hönsgödsel, 10 ton/ha var 3-e år

E11 Broby

Terence

ML

höstvete



Hönsgödsel, 10 ton/ha var 3-e år

E12 eko S. Freberga

Hallfreda


åkerböna


70


E13 Åsmestad

Norin

SL

korn

20

59

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha var 5-e år

E14 Åsmestad

Brons

ML

höstraps


119


D1 St. Lövhulta

Julius

SL

höstvete

17

142


D2 St. Lövhulta

Hallfreda

SL

korn

9

137


D3 Klahammar

Ahoi

ML

lin




D4 Klahammar

Norin

ML

lin




H1 Vassmolösa

Informer

nmh LL

majs


143

Grisflyt 30 ton/ha

H2 Vassmolösa

Cubus

nmh LL

ärter


143

Grisflyt 30 ton/ha

H3 Kläckeberga

Informer

nmh ML

vall


54

Nötflyt

H4 Stora Frö

Ahoi

nmh mo/mjäla

höstvete


166

Grisflyt 17 ton/ha

H5 Stora Frö

Informer

nmh mo/mjäla

bönor


147

Grisflyt 17 ton/ha

H6 Eriksöre

Linus

LL

pumpa


134

Fastgödsel nöt 20 ton/ha var 4-e år

H7 Eriksöre

Pondus

LL

höstraps


134

Fastgödsel nöt 20 ton/ha var 4-e år

T1 Hidinge

Julius


ärter


190

Grisflyt 35 ton/ha

T2 Hidinge

Julius


korn


85


T3 Hidinge

Julius


lin


85


T4 Nybble

Reform

mjäla/ ML

höstvete



Slam i växtföljden

T5 Nybble

Ahoi

ML

vårvete



Rötrest i höstas

Pernilla Kvarmo, Tellie Karlsson och Johan Malgeryd, Linköping och Kalmar