Fukt behövs för att mineraliseringen ska ta fart, vecka 20
Variationen i området är stor vad det gäller upptaget gödselkväve och mineraliseringen från marken. Antagligen behövs mer fukt för att mineraliseringen ska ta fart.
Lägre mineralisering och kväveupptag än förra året i Östergötland
Vid senaste mätningen i Östergötland den 13 maj hade vetet nått stråskjutningsfasen på 12 fält av 14 fält. På två fält var det fortfarande kvar i bestockningsstadiet (DC 21-23). Variationerna är stora både när det gäller markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. I de elva konventionella höstvetefälten hade vetet tagit upp i medeltal 30 kg/ha i nollrutorna och 41 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Det är betydligt lägre än vid motsvarande tid och utvecklingsstadium förra året då kväveupptaget var 41 kg/ha i nollrutorna och hela 86 kg/ha i de gödslade fälten. Hälften av nollrutorna syns i varierande grad för ögat, men på många håll kan man ännu inte se någon skillnad mellan gödslat och ogödslat.
På de tre ekologiska fälten var kväveupptaget i medeltal 16 kg/ha i nollrutorna och 19 kg/ha i de gödslade fälten. På två av fälten är höstvetet sått med dubbelt radavstånd och dessutom nyligen radhackat eller ogräsharvat, så det syns fortfarande mycket bar jord mellan raderna där.
Den senaste veckan har kväveupptaget i de konventionella fälten ökat med 5 kg/ha i nollrutorna och 7 kg/ha i de gödslade fälten. I de ekologiska fälten har det ökat med 3 respektive 5 kg/ha i nollrutor och gödslade fält. Det går alltså ganska trögt med kväveupptaget för närvarande. Lite regn har kommit men det behövs mer för att få fart på mineralisering och kväveupptag.
Diagram 1. Kväveupptag i 14 höstvetefält i Östergötland den 13 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 21-32 med flertalet fält i DC 30-31. I de elva konventionella fälten var kväveupptaget i medeltal 30 kg/ha i nollrutorna och 41 kg/ha i de gödslade fälten och i de tre ekologiska 16 respektive 19 kg/ha. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.
Något bättre i Södermanland
I Södermanland var vetet på de fyra fälten i stråskjutningsfasen (DC 31-32) när mätningarna gjordes den 16 maj. Kväveupptaget var i medeltal 37 kg/ha i nollrutorna och 57 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Det är också lägre än vid samma tid förra året då det genomsnittliga kväveupptaget var 42 kg/ha i nollrutorna och 87 kg/ha i de gödslade fälten, men skillnaden är inte lika stor som i Östergötland.
Sedan förra veckan har kväveupptaget i Södermanland i snitt ökat med 9 kg/ha i nollrutorna och 17 kg/ha i de gödslade fälten. Här är det alltså lite bättre fart på processerna i marken än i Östergötland. På ett av fälten (D3 Klahammar) har vetet tagit upp hela 89 kg N/ha, vilket det högsta upptaget i hela området inklusive Kalmar-Öland.
Diagram 2. Kväveupptag i fyra höstvetefält i Södermanland den 16 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 31-32. Kväveupptaget var i medeltal 37 kg/ha i nollrutorna och 57 kg/ha i de gödslade fälten Jordarterna är styv lera och mellanlera.
Fler nollrutor i Örebro län
I Örebro län har vi nu fått in mätresultat från ytterligare tre fält, vilket innebär att vi har fem fält totalt i länet. Vid senaste mätningen den 16 maj var vetet i stadie 23-31. På två av fälten (T2 och T3) var det fortfarande kvar i bestockningsstadiet medan övriga tre fält hade nått stråskjutningen. Kväveupptaget var i medeltal 30 kg/ha i nollrutorna och 42 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3.
Sedan förra veckan har kväveupptaget i Örebro län ökat ungefär lika mycket som i Södermanland, i snitt +9 kg/ha i nollrutorna och +15 kg/ha i de gödslade fälten.
Diagram 3. Kväveupptag i fem höstvetefält i Örebro län den 16 maj. I snitt var kväveupptaget 30 kg/ha i nollrutorna och 42 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 23-31. Jordarterna är mjäla och mellanlera.
Låg mineraliseringstakt jämfört med förra veckan i Kalmar län
Alla fält är i stråskjutning och två fält med tidiga sorter har kommit in i DC 37 då flaggbladet precis blivit synligt. Mineraliseringen i nollrutorna har stått still sen förra veckan. Sannolikt behövs det mer fukt i marken för att den ska öka mer.
Mängden upptaget kväve i nollrutorna har inte ändrat sig från förra veckan utan ligger i snitt fortfarande på 22 kg N /ha. Upptaget i de gödslade fälten har ökat med 9 kg N/ha i och där det totala upptaget låg på 61 kg N/ha i snitt. Variationen är stor mellan fälten.
Andelen upptaget gödselkvävet varierar mellan 7 och 39 %. Det är fälten i Stora frö som har störst upptag av gödselkväve (39 %) följt av de i Vassmolösa där upptaget varier mellan 36 och 27%. Fälten i Eriksöre har tagit upp 19-18% av det tillförda kvävet.
Diagram 4. Kväveupptag i sju höstvetefält i Kalmar län den 16 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 31-37. Jordarterna varierar från mo till lättlera.
Vänta lite med kompletteringsgödsling
Kväveförlusterna i form av utlakning och lustgasavgång har antagligen varit små efter som vädret varit torrt under våren. Därför bör det finnas en stor del kväve i marken som fortfarande inte är utnyttjat, vilket den låga mängden upptaget gödselkväve tyder på. I DC 37 brukar många börja fundera på att kompletteringsgödsla men i år är det bra att avvakta lite för att se hur vädret och skördepotentialen utvecklas. Om du bedömer att det finns behov av mer kväve längre fram så har kvävestrategiförsöken visat att det ger bra effekt att även gödsla lite senare både vad det gäller skördenivå och proteinhalt.
Det krävs vatten och värme för mineralisering
Vid mineraliseringen bryter mikroorganismer i marken ner organiskt kväve, först till ammoniumkväve och sedan vidare till nitratkväve som växterna tar upp.
För att mineraliseringen ska fungera behöver det finnas så mycket vatten i jorden att växter och mikroorganismer kan ta upp vatten över den så kallade vissningsgränsen.
Mineraliseringen ökar sedan med ökad markvattenhalt och minskar igen när vattenhalten går över fältkapacitet, när jorden innehåller precis så mycket vatten så det inte blir någon avrinning. Optimalt för mineraliseringen brukar vara ungefär när 50-70% av porvolymen i marken är fylld med vatten.
Mineraliseringen ökar med ökad marktemperatur och för att få ordentlig fart på mineraliseringen behöver marktemperaturen vara över 10 grader. Högst mineralisering är det vid 25-35 grader. På de två mätstationer där marktemperaturen mäts har den just gått över 10 grader på 10 cm djup i jorden. De finns båda i Östergötland. I Kalmar län är det lite varmare i jorden.
Figur 1 är hämtad från en modell som heter APSIM och visar schematiskt förhållandet mellan kvävemineralisering och markfukt respektive temperatur (www.apsim.info Länk till annan webbplats.).
Även det mineralkväve som tillförs som ammoniumkväve i gödselmedel behöver omvandlas av mikroorganismer till nitratkväve för att växterna ska kunna ta upp det. Denna process kallas nitrifikation. Precis som för mineralisering så går denna omvandling snabbare vid högre temperatur och tar cirka 1-2 veckor när marktemperaturen är mellan 10-20 grader. I gödselmedel som till exempel NS 27-4 är hälften av kvävet i form av ammoniumkväve och hälften i form av nitratkväve.
Varierande förutsättningar på fälten
Vi mäter i år kväveupptaget i 30 nollrutor och gödslade höstvetefält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och även beräkna hur mycket av det tillförda gödselkvävet grödan har tagit upp hittills.
Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten visas i tabell 1.
Plats | Sort | Jordart | Förfrukt | Kväve-gödsling, kg N/ha Höst | Kväve-gödsling, kg N/ha Vår Totalt | Stallgödsel växtföljden |
---|---|---|---|---|---|---|
E1 Vårdsberg | Kerrin | mr SL | höstraps | 130 | Slam 4 ton ts/ha var 7-e år | |
E2 Vårdsberg | Kerrin | mr SL | höstvete | 130 | Slam 4 ton ts/ha var 7-e år | |
E3 Helleberga | Hereford | mmh ML | höstvete | 10 | 78 | |
E4 Helleberga | Kerrin | mmh ML | ärter | 6 | 76 | |
E5 eko Helleberga Ekogården | Stava | ML | åkerböna | Höns-/kycklinggödsel 8 ton/ha var 5-e år | ||
E6 Ullekalv | Hereford | nmh l Sa | höstvete | 15 | 162 | |
E7 Högby | syrsand/ mo | potatis? | ||||
E8 Högby | syrsand/ mo | höstraps? | ||||
E9 eko Elgsjö | Hallfreda | mmh mj LL | ärter | |||
E10 Broby | Informer | ML | höstvete | 76 | Hönsgödsel, 10 ton/ha var 3-e år | |
E11 Broby | Terence | ML | höstvete | Hönsgödsel, 10 ton/ha var 3-e år | ||
E12 eko S. Freberga | Hallfreda | åkerböna | 70 | |||
E13 Åsmestad | Norin | SL | korn | 20 | 59 | Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha var 5-e år |
E14 Åsmestad | Brons | ML | höstraps | 119 | ||
D1 St. Lövhulta | Julius | SL | höstvete | 17 | 142 | |
D2 St. Lövhulta | Hallfreda | SL | korn | 9 | 137 | |
D3 Klahammar | Ahoi | ML | lin | |||
D4 Klahammar | Norin | ML | lin | |||
H1 Vassmolösa | Informer | nmh LL | majs | 143 | Grisflyt 30 ton/ha | |
H2 Vassmolösa | Cubus | nmh LL | ärter | 143 | Grisflyt 30 ton/ha | |
H3 Kläckeberga | Informer | nmh ML | vall | 54 | Nötflyt | |
H4 Stora Frö | Ahoi | nmh mo/mjäla | höstvete | 166 | Grisflyt 17 ton/ha | |
H5 Stora Frö | Informer | nmh mo/mjäla | bönor | 147 | Grisflyt 17 ton/ha | |
H6 Eriksöre | Linus | LL | pumpa | 134 | Fastgödsel nöt 20 ton/ha var 4-e år | |
H7 Eriksöre | Pondus | LL | höstraps | 134 | Fastgödsel nöt 20 ton/ha var 4-e år | |
T1 Hidinge | Julius | ärter | 190 | Grisflyt 35 ton/ha | ||
T2 Hidinge | Julius | korn | 85 | |||
T3 Hidinge | Julius | lin | 85 | |||
T4 Nybble | Reform | mjäla/ ML | höstvete | Slam i växtföljden | ||
T5 Nybble | Ahoi | ML | vårvete | Rötrest i höstas |
Pernilla Kvarmo, Tellie Karlsson och Johan Malgeryd, Linköping och Kalmar