Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Bra fart på upptaget av gödselkväve v.20

Efter en tredje mätning av kväveupptag i höstvete ser vi att upptaget av kväve har ökat, framförallt i de gödslade fälten. Medelvärdet för kväveupptaget i nollrutorna hamnar på 26 kg N/ha och i de gödslade fälten är upptaget 50 kg N/ha.

Foto på ogödslad ruta i höstvetefält. Foto: Emelie Andersson

Bild 1. Nollruta i Torstuna med ärter som förfrukt.

Vi genomförde den tredje mätningen av kväveupptag i nollrutor den 12:e och 15:e maj. De flesta fält är nu i stråskjutning och utvecklingsstadierna varierar mellan DC 23 och DC31 (median DC30). Sedan förra veckans mätning har det kommit 0 mm regn. Marktemperaturen var i medel 13 grader, där de fält som mättes den 12:e maj hade en marktemperatur på 9 grader medan de som mättes den 15:e låg på 12-16 grader. Läs mer om hur mineraliseringen påverkas av temperatur och vattentillgång längre ner i brevet.

Sedan förra veckans mätning har det hänt en hel del. I de gödslade fälten är kväveupptaget 26 kg N/ha högre än förra veckan i snitt, och i nollrutorna har kväveupptaget ökat med 9 kg N/ha. Just nu ligger upptaget av kväve i de gödslade fälten på 50 kg N/ha och i nollrutorna på 26 kg N/ha i snitt. I de gödslade fälten kan vi se en viss skillnad i förfruktseffekt. I snitt har vi ett 10 kg N/ha högre kväveupptag i fälten med bra förfrukt (oljeväxter/baljväxter) jämfört med fälten med stråsäd som förfrukt.

I figur 1 ser du upptaget av kväve per plats, och skillnaden mellan nollruta och fält. Den mörkblå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusblå stapeln visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

Jämförelse mellan olika år

I figur 2 kan du se kväveupptaget för nollrutor och gödslade fält vid olika utvecklingsstadier för åren 2017-2023. I nollrutorna är kväveupptaget på samma nivå som det brukar vara medan det är lite högre än normalt i de gödslade fälten. Det är dock tidigt på säsongen och mycket kan hinna hända under stråskjutningen.

Markfukt och hög marktemperatur ger förutsättningar för bra mineralisering

Förutsättningarna för mineralisering ser bättre ut nu när det kommit lite regn i kombination med att marktemperaturen nu ligger på 13 grader.

För att mineraliseringen ska komma igång behöver temperaturen i marken vara 10 grader. Högst mineralisering är det vid 25-35 grader. Det behöver dessutom vara så mycket vatten i jorden så att växter och mikroorganismer kan ta upp vatten (över den så kallade vissningsgränsen). Mineraliseringen ökar sedan med ökad markvattenhalt och minskar igen när vattenhalten går över fältkapacitet (när jorden innehåller precis så mycket vatten så det inte blir någon avrinning). Optimalt för mineraliseringen brukar vara ungefär när 50-70% av porvolymen i marken är fylld med vatten.

Figur 3. Schematiskt förhållande mellan kvävemineralisering och marktemperatur respektive vattenhalt i marken (www.apsim.info).

Tabell 1. Kväveupptag, utvecklingsstadium och sort per fält.

Plats

Sort

Förfrukt

Gödsling huvud
-giva, datum

Mängd
kväve (kg/ha)

DC-stadium

1a Västerås

Julius

Höstvete

11:e april

130

30

1b Västerås

Brons

Vårraps

11:e april

130

30

2a Veckholm

Norin

Vete

12:e april

130+50

31

3a Enköp.näs

Julius

Korn



30

4a Svinnegarn

Norin

Ärter

12:e april

108

31

4b Svinnegarn

Norin

Höstvete

12:e april

108

31

5a Enköping

Linus

Höstvete

11:e april

120

30

5b Enköping

Linus

Höstraps

11:e april

120

30

6a Torstuna

Julius

Ärter



30

6b Torstuna

Julius

Lin



31

7a Grillby

Informer

Vårraps

12:e april

75

30

8a Vendel

Brons

Höstvete

21:e april

80

22

8b Vendel

Brons

Vårraps

21:e april

80

23

9a Uppsala

Norin

Korn

v 16


31

10a Börje

Julius

Höstvete



30

10b Börje

Julius

Vårraps



30

11a Arboga

Ahoi

Lin



30

11b Arboga

Kask

Höstraps



30

11c Arboga

Julius

Vårkorn



30