Kontinuitetshantering

Bemanning

Avbrott i bemanning eller externa tjänster.

Oavsett om du har anställd personal eller är ensam om att arbeta i företaget behöver du ha en plan för hur verksamheten ska upprätthållas om dina anställda eller du själv inte kan arbeta som vanligt.

Vid höjd beredskap eller krig ska människor i de flesta fall fortsätta gå till arbetet precis som vanligt. Anställningsavtal gäller även vid höjd beredskap och krig. Undantag gäller för den som är krigsplacerad, med värnplikt inom Försvarsmakten eller med civilplikt inom exempelvis räddningstjänsten, samt för den som tecknat avtal för en särskild roll via en frivillig försvarsorganisation till exempel Hemvärnet eller Blå Stjärnan. Även om anställda ska fortsätta gå till arbetet, kan det i praktiken vara svårt att ta sig dit på grund av avstängda vägar, brist på bränsle eller att barnomsorgen inte fungerar.

I en krissituation kan det bli nödvändigt att bedriva verksamheten med färre medarbetare än normalt och/eller med tillfällig personal som inte har samma kompetens och erfarenhet som den ordinarie. Ett företag där en eller ett fåtal personer besitter nyckelkompetens är sårbart för bortfall av personal. Arbetsrutiner och handgrepp som inte finns nedskrivna och dokumenterade utan enbart finns ”i någons huvud” gör också verksamheten mer sårbar.

Exempel på åtgärder

• Ta reda på vilka av dina medarbetare som kommer att inkallas tillvärnplikt eller civilplikt vid höjd beredskap eller krig. I en verksamhet med relativt få anställda är det enklast att ställa frågan direkt till varje medarbetare.
• Tänk igenom hur driften kan fortgå med reducerad personalstyrka. Gör en alternativ bemanningsplan.
• Identifiera kritiska arbetsmoment och se till att minst två personer kan utföra dem. Utbilda fler personer vid behov.
• Identifiera vem ni behöver kommunicera med och i vilka kanaler. Skriv ut kontaktlistor till personal, kunder, leverantörer, myndigheter, jourverksamheter, grannar och avbytarservice.
• Se till att ha sådan ordning i gårdens stallar, verkstad, kontor och lager att det är lätt för en utomstående att hitta viktiga resurser. Det gör också det dagliga arbetet mer effektivt.
• Dokumentera arbetsrutiner och instruktioner för olika moment i produktionen, gärna med foton. Skriv ut och sätt upp där momentet ska utföras, samt gärna i en pärm
• Verka för en god grannsamverkan på bygden, så blir det enklare att hjälpas åt vid en eventuell kris.

Brist på kritiska insatsvaror - bränsle

Brist på diesel och andra bränslen.

Olika typer av bränslen är lantbrukets kanske mest kritiska insatsvaror. Sverige är helt beroende av import för att täcka landets olje- och gasbehov, vilket gör oss sårbara för prisökningar och långvariga störningar på den globala energimarknaden.

Beroende på när dessa störningar inträffar drabbas lantbruket olika hårt. Under intensiva perioder som vårbruk och skörd, kan störningarna få stora konsekvenser. I händelse av en störning som även innebär långvariga avbrott och störningar i elförsörjningen kommer beroendet av bränsle att öka ännu mer, eftersom många gårdar har dieseldrivna reservkraftverk.

En ökad användning av bränslen som produceras i Sverige skulle göra lantbruket mer robust.

Exempel på åtgärder

• Kartlägg gårdens användning av bränsle för att få koll på behovet och hur användningen fördelar sig under året.
• Räkna på hur mycket bränsle som går åt för att driva hela gårdens elförsörjning med reservkraftverk under de mest energikrävande perioderna på året.
• Effektivisera användningen av bränsle i produktionen och elektrifiera arbetsmoment om det är möjligt.
• Sträva efter att bli mer oberoende av importerade, fossila bränslen på sikt.
• Investera i biogasanläggning, inklusive teknik för uppgradering av biogas till fordonsgas, om gården har förutsättningar för det.
• Dimensionera lagringen av bränsle så att ni klarar att upprätthålla produktionen under de mest intensiva perioderna på året utan ny leverans.
• Stöldsäkra bränslelagret.

Brist på kritiska insatsvaror - övrigt

Brist på andra insatsvaror än bränsle, som till exempel mineralgödsel, växtskyddsmedel, fodermedel, material och reservdelar.

Såväl växtodling som animalieproduktion är beroende av ett antal insatsvaror. För växtodlingen är utsäde, mineralgödsel, växtskyddsmedel och reservdelar exempel på kritiska insatsvaror. Exempel inom animalieproduktionen är foderråvaror, läkemedel, vaccin och semin. För flertalet av dessa insatsvaror har vi ingen eller endast en liten inhemsk svensk produktion, vilket gör oss sårbara vid en situation med helt eller delvis stängda gränser.

Ett sätt att göra verksamheten mer robust mot störningar i leveranskedjan av insatsvaror är att lagra mer insatsvaror på gården. Ökad lagerhållning måste dock vägas mot kostnaderna för lagerhållningen i form av investeringar i byggnader och uppbindningen av kapital i lager. Med ökad lagerhållning ökar även de ekonomiska konsekvenserna av stöld, sabotage och brand.

Exempel på åtgärder

• Öka andelen kvävefixerande grödor i växtföljden.
• Utnyttja eventuell stallgödsel så effektivt som möjligt.
• Variera växtföljden för att minska risken för problem med svårbekämpade ogräs och använd mekanisk bekämpning när det är lämpligt.
• Rensa eget utsäde.
• Sträva efter god balans mellan djurantal och egen foderproduktion för att minska beroendet av importerade fodermedel.
• Odla egna proteingrödor till foder och investera i utrustning för att kunna ta hand om egenproducerat foder på gården.
• Gör en plan för hur djuren ska kunna betäckas om det inte finns tillgång till semin och lagra gärna ett antal extra semindoser i kvävekärl.
• Använd alternativa strömedel vid brist.
• Anpassa foderstater efter tillgången på foder.
• Gör en förteckning över hur länge olika lager av insatsvaror räcker för att driva verksamheten även under en störning.
• Överväg att investera i byggnader och anläggningar som gör det möjligt att lagra insatsvaror över längre tid och vid behov överlagra mellan år.

Digital säkerhet

IT-störningar och cyberattacker som påverkar tillgången till digitala system för fältarbete, inomgårdsarbete och administration.

Idag är de flesta verksamheter mycket beroende av digitala tjänster och system. Digitalisering innebär att produkter, processer och system kopplas upp, kopplas ihop och genererar data. Digitalisering effektiviserar verksamheten, men gör den också mer sårbar. Det gäller att hitta en bra balans mellan effekt och skydd. Vi behöver skydda våra system, men inte på ett sådant sätt att det förhindrar effektiv användning av systemen.

Störningar i digitala tjänster och system kan uppstå av olika orsaker och drabba verksamheter i olika stor utsträckning. För att göra din verksamhet robust för olika typer av störningar, behöver du därför säkra upp metoder och system på flera olika nivåer. I värsta fall skulle sabotage eller angrepp på fysisk infrastruktur kunna göra att elförsörjning och internet helt slås ut i hela eller delar av landet. Det kan till exempel handla om sabotage på transformatorstationer eller mobilmaster. På liknande sätt kan viktig digital infrastruktur slås ut. Ett exempel på detta är hur störsignaler kan göra att GPS-system inte fungerar.

Som företagare kan du också påverkas indirekt genom att en leverantör av ett system som du använder utsätts för attack, så att du i din tur inte kommer åt tjänsten. Störningar i verksamhetens egna digitala system kan uppstå till följd av yttre påverkan genom cyberattacker eller genom sårbarheter i det egna systemet som beror på hur det är uppbyggt eller på bristande egna rutiner (handhavandefel).

Exempel på åtgärder

• Sträva efter att bygga digitala system som är robusta från början, till exempel vid nybyggnation. Det är svårare att lappa och laga i efterhand.
• Det kan vara svårt att identifiera vilka delar av det digitala nätverket som behöver elförsörjning för att fungera. Upprätta en ritning och se till att kritiska komponenter får el för hela nätverkets funktion vid till exempel användning av reservkraft.
• Gör en inventering av de digitala system, tjänster och den information som verksamheten är beroende av.
• Säkerhetskopiera regelbundet viktig information. Testa så att informationen går att läsa in i systemet igen.
• Se till att det finns (minst) ett manuellt sätt att utföra nödvändiga arbetsmoment på vid strömavbrott och/eller avbrott i uppkoppling.
• Dokumentera rutinerna för de manuella metoderna, skriv ut och förvara i anslutning till utrustningen och se till att även dina medarbetare vet hur man gör.
• Lås dörren till gårdskontoret när du inte är där, så att inte obehöriga kan komma åt din dator.
• Lås datorn när du lämnar den.
• Ha en separat dator till lantbruket som är skild från gårdens övriga verksamheter, så att det inte går att göra intrång i lantbrukets processer genom andra system.
• Håll program och system som används på gården uppdaterade, det minskar risken för att hackare får tillgång till gårdens produktionsuppgifter.

Djurhälsa vid störningar

Ökad påverkan på djurhälsan på grund av andra störningar så som strömavbrott, brist på insatsvaror eller bemanning.

En god djurhälsa är en förutsättning för en hållbar och robust animalieproduktion. Vid långvariga störningar kan det bli svårt att upprätthålla både den dagliga skötseln och det förebyggande djurhälsoarbetet. Exempelvis kan klövvård, juverhälsoarbete, parasitbekämpning, vaccinationer och annan förebyggande vård behöva prioriteras ned när tid, personal eller resurser saknas. En besättning med god grundläggande hälsostatus och välfungerande förebyggande rutiner har generellt bättre förutsättningar att klara en krissituation än en besättning där sjukdomar redan förekommer i stor omfattning. Ett systematiskt djurhälsoarbete är därför även en viktig del av gårdens beredskap.

Konsekvenserna av störningar varierar beroende på djurslag, produktionsform, djurens ålder och störningens omfattning och varaktighet. Vissa effekter kan uppstå redan efter några timmar, medan andra först märks efter dagar eller veckor.

Exempel på åtgärder

• Se till att det finns flera personer på gården som har kompetens för att utföra enklare sjukvårdsåtgärder och läkemedelsbehandlingar.
• Lägg upp ett lager av förbrukningsmaterial, exempelvis bandagematerial, sårtvätt, desinfektionsmedel, elektrolyter, termometrar, skyddsutrustning och annan relevant utrustning och fyll på vid behov.
• Se till att vara med i relevanta smittskyddsprogram och arbeta systematiskt med biosäkerhet och smittförebyggande åtgärder.
• Ta fram skriftliga rutiner för hur utfodring, vattning, ventilation och utgödsling ska genomföras om automatiska system slutar fungera.
• Ta fram en skriftlig evakueringsplan för gårdens djur. Planen bör innehålla ansvarsfördelning, prioritering av djurkategorier och möjliga evakueringsplatser med exempelvis tillfälliga fållor och utrymmen för uppstallning.
• Ta fram en plan för hur akut avlivning av enstaka eller flera djur ska genomföras. Planen bör innehålla rutiner för hur kadaver ska omhändertas och transporteras vid olika typer av händelser.
• Se till att det finns flera personer på gården som har kunskap om regler och krav för nödslakt och avlivning och se till att ha nödvändig utrustning tillgänglig.

Dricksvattenförsörjning i animalieproduktion

En säker och fungerande dricksvattenförsörjning är en grundläggande förutsättning för all animalieproduktion. Djur behöver kontinuerlig tillgång till vatten för att upprätthålla normala kroppsfunktioner, god hälsa, välfärd och produktion. Djurskyddslagstiftningen ställer krav på att djur ska ha ständig eller regelbunden tillgång till vatten i tillräcklig mängd och av god kvalitet.

Många animalieproducenter är beroende av egen brunn eller annan lokal vattenförsörjning. Dessa system kan påverkas av exempelvis torka, översvämningar, föroreningar, tekniska fel eller långvariga strömavbrott. För gårdar som är anslutna till kommunalt vatten är det viktigt att känna till att kommunens ansvar under kris och höjd beredskap i första hand avser befolkningens behov av dricksvatten. Det är därför inte självklart att lantbrukets vattenbehov kan prioriteras vid omfattande störningar.

Brist på vatten får ofta snabba och allvarliga konsekvenser i animalieproduktionen. Redan kortvariga avbrott kan leda till minskat foderintag, försämrad tillväxt, produktionsbortfall och ökad risk för sjukdomsutbrott. Vid längre avbrott kan djurvälfärden äventyras allvarligt och i värsta fall leda till hög dödlighet. Tillgången till vatten är dessutom avgörande för rengöring och hygien i produktionen.

Exempel på åtgärder

• Beräkna gårdens minimibehov av vatten per dygn för olika djurkategorier och produktionsnivåer.
• Inventera alternativa vattenkällor som kan användas om den ordinarie brunnen sinar eller förorenas och undersök kvaliteten och kapaciteten på dem i förväg.
• Ha en uppdaterad karta över gårdens system för vattenförsörjning med ledningar, ventiler, pumpar, brunnar och eventuella nödvattenlager för att underlätta felsökning och reparation.
• Ha ett lager med kritiska reservdelar till pumpar, ventiler och vattenledningar.
• Planera för mottagning, lagring och distribution av nödvatten till djuren.

Elförsörjning

Långvariga avbrott eller störningar i elförsörjningen.

El är ett centralt energislag i dagens lantbruk. Det är effektivt och lätt att styra och används till belysning, mjölkningssystem, kylning, ventilation i stallar, utfodringssystem, utgödsling, bevattning och pumpar, spannmålsanläggningar och inte minst viktiga digitala installationer och styrsystem. Elen kommer oftast från det externa elnätet, men kan även produceras lokalt på gården med hjälp av solceller, vindkraft eller biogas.

Vid ett strömavbrott kan situationen snabbt bli kritisk. Hur känslig gården är för strömavbrott beror på hur mycket elenergi som används i produktionen men även på vad den används till och driftsmönstret, det vill säga hur användningen av elenergi varierar över tid.

Exempel på åtgärder

• Kartlägg gårdens energiflöden för att få koll på behov, tillgång och användning under året och olika tider på dygnet.
• Se till att kritiska funktioner går att upprätthålla även vid längre elavbrott genom manuella lösningar eller reservkraft.
• Investera i teknik för egen energiproduktion, till exempel solpaneler, biogas eller vindkraft.
• Installera ödrift för att kunna använda den producerade energin i den egna verksamheten.
• Ha en lösning för reservkraft som kan sättas i gång snabbt och håller en längre tid och se till att ha så pass mycket bränsle i lager att produktionen kan hållas igång i minst två veckor.
• Sektionera elsystemet så att det går att stänga av vissa funktioner vid strömavbrott så att reservkraften räcker till.
• Gör en handlingsplan för gården vid elavbrott och se till att alla berörda kan sköta reservkraft och annan nödvändig teknik.
  

Lagring och hantering av råvara

Avbrott i transporter som ökar behovet av lagring och hantering av råvara på gården.

Vid avbrott och störningar i transporter påverkas även leveranser av producerade råvaror från jordbruket till kunder som uppköpare av vegetabiliska produkter, mejerier, livdjursförsäljning, packerier och slakterier.

Sårbarheten i livsmedelskedjan kan minskas genom att mer producerade råvaror lagras, bearbetas och förädlas i anslutning till produktionsstället. Det kan handla om att öka lagringskapaciteten för spannmål på gården, öka hållningen av antalet djur, att bygga upp ett gårdsslakteri eller -mejeri eller ordna möjlighet att sälja produkter direkt till kund genom gårdsförsäljning.

Exempel på åtgärder

• Undersök alternativa leveransvägar och distributionskanaler ifall de vanliga transportsätten inte fungerar vid en störning.
• Ta fram en reservplan för hur ni ska lagra producerade råvaror och produkter om de inte kan levereras från gården. Se till att leverera de produkter som har kortast hållbarhet först och att dessa är placerade så att de kan tas ur lagret först.
• Utöka vid behov lagringskapaciteten för råvaror så att ni kan lagra producerade råvaror under perioder av störning i transporter från gården.
• Om det krävs kyl- och/eller frysutrymmen för att lagra producerad råvara under normal drift, se till att dessa kan drivas med hjälp av reservaggregat vid kortvarig störning.
• Se till att det finns ett antal flyttbara staket och grindar som kan användas för att snabbt skilja djurgrupper åt och förflytta djur.
• Gör en plan för hur slaktmogna djur ska hanteras om slakteriet inte kan ta emot. Det kan handla om utrymmen som kan användas som tillfälliga stallar, utökat lager av foder och gårdsslakt.
• Följ upp foderförbrukningen under olika perioder på året och gör en plan för hur mycket foder som behöver finnas i lager baserat på det.
• Gör en reservplan för hantering av avfall, till exempel kadaver, animaliska biprodukter och kasserad mjölk. I planen bör ingå hur man hanterar avfall i enlighet med lagkrav, till exempel hur man själv avlivar djur och hanterar kadaver.