Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Traktor med flytgödseltunna och släpslangsramp sprider flytgödsel i skymningen

Foto: Mårten Svensson

Sälj ditt överskott av stallgödsel

Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.

Försök och praktisk erfarenhet visar tydligt att jorden mår bra av att få stallgödsel då och då. Förr fick mer eller mindre all åkermark stallgödsel. Genom slåtter och lövtäkt på ängsmarker tillfördes växtnäring och mullämnen till åkern via djuren. Talesättet ”Äng är åkers moder” visar det.

Sedan mineralgödsel började användas mer allmänt på 1940- och 1950-talet gavs möjlighet att gödsla jorden utan stallgödsel. Nu har en del svenska jordar inte fått stallgödsel på flera decennier. Samtidigt har andra marker fått mer stallgödseln än någonsin. Det leder till slutsatsen att samarbete om och försäljning av stallgödsel bör praktiseras mera.

Vad är gödseln värd?

Vad gödseln är värd för dig och för andra beror på flera faktorer. Grovt går det sortera ut sju faktorer som bestämmer det ekonomiska värdet.

  • Fosfor- och kaliuminnehållet i jorden där den ska spridas
  • Näringsinnehållet i gödseln – analysera!
  • Bördighetsvärde – mullhalt, struktur och mikronäringsvärde
  • Vilken tidpunkt på året den ska spridas
  • Spridningsteknik
  • Transportavstånd till fälten
  • På vilken jord och under vilka förhållanden – mark- och grödskador

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  2. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  3. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.
  4. Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.
  5. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  6. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  7. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  8. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  9. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
  10. Med högre smältbarhet på grovfodret kan du öka andelen grovfoder i foderstaten och därmed minska kraftfodergivan. I vårt exempel har det inneburit en besparing på 57 000 kronor per år.

Relaterade länkar

Räkna på vad din stallgödsel är värd.

I skriften Praktiska Råd nr 5 2012PDF beskrivs hur kalkylen fungerar och hur du gör.

Filmer

Få tips om hur du utnyttjar din stallgödsel på bästa sätt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp