Högt kväveupptag i Södermanland och Örebro

Kväveupptaget går fortfarande trögt i Östergötland medan det är bättre fart på det både Södermanland och i Örebro län. På många fält finns det gott om gödselkväve kvar i marken och där är det ingen brådska med att tillföra mer. Dela gärna kompletteringsgivan om du är osäker på skördepotential och väder framöver.

I Östergötland mättes kväveupptaget i 10 höstvetefält fredagen den 16 maj. Sedan förra mätningen den 9 maj har kväveupptaget i snitt ökat med 4 kg/ha i nollrutorna och 6 kg/ha i de gödslade fälten. Det är en ovanligt liten ökning för att vara i dessa utvecklingsstadier då grödan brukar ta upp som mest kväve, ofta 10-20 kg/vecka vilket vi ser exempel på i mätresultaten från Södermanland och Örebro län. I snitt var kväveupptaget i Östergötland 27 kg/ha i nollrutorna och 52 kg/ha i de gödslade fälten vid senaste mätningen, se diagram 1.

Diagram 1. Kväveupptag i Östergötland den 16 maj. Höstvetet var då i DC 32-37.

I länet finns också ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete utanför Klockrike. Där var kväveupptaget i nollrutan bara 20 kg/ha och i den gödslade rutan 24 kg/ha vid senaste mätningen den 19 maj.

Mer fart på kväveupptaget i Södermanland

I Södermanland hade höstvetet nått DC 37 på samtliga fält vid senaste mätningen den 16 maj. Kväveupptaget var i medeltal 43 kg/ha i nollrutorna och 78 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Den senaste veckan har upptaget i snitt ökat med 17 kg/ha i de gödslade fälten och 8 kg/ha i nollrutorna.

Diagram 2. Kväveupptag i Södermanland den 16 maj. Höstvetet var då i DC 37.

Högst kväveupptag i Örebro län

I Örebro län mättes kväveupptaget i fem fält den 19 maj. Höstvetet var då i DC 32–37. Kväveupptaget var i medeltal 50 kg/ha i nollrutorna och 99 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3. Sedan förra veckan har upptaget ökat med hela 19 kg/ha i de gödslade fälten och 7 kg/ha i nollrutorna.

Diagram 3. Kväveupptag i Örebro län den 19 maj. Höstvetet var då i DC 32-37.

Även i Örebro län finns ett försök serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete. Där var kväveupptaget dock lägre, bara 10 kg/ha i nollrutan och 48 kg/ha i den gödslade rutan vid senaste mätningen den 19 maj.

Jämförelse mellan år

Jämfört med tidigare år ligger det genomsnittliga kväveupptaget i både gödslade fält och nollrutor förhållandevis lågt i år (se diagram 4), men som mätresultaten i detta brev visar skiljer det en hel del mellan olika områden beroende på hur mycket regn man fått m.m. I Östergötland och på flera andra håll i landet har det varit torrt och svalt, vilket bromsar processerna som är beroende av mikroorganismernas aktivitet i marken.

Diagram 4. Genomsnittligt kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält vid olika utvecklingsstadier – jämförelse mellan år från 2018 och framåt. I underlaget till diagrammet ingår fält från Östergötland, Södermanland, Örebro och Kalmar län.

Kompletteringsgödsla eller ej?

Står sig skördeprognosen?

För att bedöma det totala kvävebehovet behöver du göra en rimlig skördeuppskattning vilket inte alltid är helt lätt, men bedömningen blir säkrare ju längre du kan vänta. Försök har visat att det går att komplettera med mer kväve ända fram till blomning och få både ökad skörd och proteinhalt förutsatt att det kommer regn efter gödslingen. Men kvävet får inte ta slut – om huvudgivan varit i underkant och du bedömer att behov finns är det läge att passa på att tillföra mer nu innan det kommer regn.

Hur mycket kväve levererar marken?

Markens kväveleverans varierar mycket från plats till plats, men generellt har det varit dålig fart på mineraliseringen hittills i år även om utgångsläget var gott med en hel del kväve kvar i marken efter vintern. Torrt och kyligt väder har bromsat mikroorganismernas aktivitet i marken, men kommer det regn och lite mer värme kan de sätta fart senare.

Hur mycket av det tillförda gödselkvävet finns kvar?

Hittills i år kan vi se att en förhållandevis liten andel av tillfört gödselkväve har tagits upp, i varje fall i Östergötland. Större upptag ser vi framför allt i Örebro län men även i Sörmland. Med det nederbördsfattiga väder vi haft under våren är kväveförlusterna troligen små. Vi kan därför räkna med att det mesta av det tillförda kvävet som ännu inte har tagits upp finns kvar. Finns det gott om gödselkväve kvar är det ingen brådska med att tillföra mer.

Gör en individuell bedömning och dela gärna kompletteringsgivan!

Variationer i markens kväveleverans, skördepotential och hur mycket kväve som grödan tagit upp hittills gör att det krävs en individuell bedömning från fall till fall. Om vädret och skördepotentialen är svårbedömda kan kompletteringsgivan delas i två. Spara hälften tills du kan bilda dig en bättre uppfattning om behovet.

Mätningarna görs av flera personer

Vi mäter i år kväveupptag i sammanlagt 19 ogödslade nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötlands, Södermanlands och Örebro län. På detta sätt kan vi följa markens kväveleverans och hur mycket av det tillförda gödselkvävet grödan hittills har tagit upp. Lantbrukarna lägger ut nollrutorna i samband med gödsling. Mätningarna i Kalmar län redovisas i år i Säsongsnytt Syd Länk till annan webbplats.

Mätningarna i Östergötland utförs av oss som jobbar med Greppa Näringen i Linköping, dvs. Johan Malgeryd, Pernilla Kvarmo och Maria Källming, och i Södermanland och Örebro län av Henrik Forsberg och Sally Bondesson, HS Konsult AB. Mätningarna är ett samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer.

Beskrivning av fälten

Nollrutefälten är vanliga höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i området visas i tabell 1. Tabellen uppdateras efter hand som vi får in nya uppgifter från lantbrukarna.