Hög tid för komplettering

Det är stor variation både i utvecklingsstadium och kväveupptag mellan fält och gårdar i Skåne, Västergötland och Kalmarregionen. I Skåne är de flesta av våra mätfält i stadium 37–45 och många lantbrukare har redan kompletteringsgödslat, medan utvecklingen gått långsammare i Kalmarregionen. Även i Västra Götaland är de flesta vetefälten nu i stadium 32-43 och kväveupptaget ökar.

Väderprognoserna lovar mer nederbörd, vädret är relativt svalt och många höstvetefält är i god tillväxt och ser fina ut. Det är hög tid att bedöma resterande kvävebehov och lägga kompletterande givan.

Kväveupptag i södra och västra Sverige

I detta nyhetsbrev redovisar vi mätresultat och platsdata från Skåne, Västergötland och Kalmar. Vi redovisar även kväveupptag i gödslingsförsök i Ängelholm och Lund.

Att tänka på inför kvävekomplettering

• Markens egen kväveleverans har generellt varit högre i år än genomsnittsåret. Främst tack vare att förlusterna under vintern varit låga.
• Vid torra förhållanden kan skördepotentialen minska. Skottreduktion har observerats i några av våra fält, vilket ger färre ax. Om det inte kommer nederbörd kan det också leda till blomreduktion, vilket minskar antal kärnor.
• Det går att få effekt av kompletteringsgödsling länge än, så det är ofta en god idé att vänta med att gödsla till väderprognosen visar nederbörd. Försök har visat att om vädret tillåter kan god effekt av gödsling uppnås ända fram till blomningen. Men kvävet får ju inte ta slut. Om huvudgivan varit i underkant och vädret och skördepotentialen är svårbedömd kan kompletteringsgivan delas i två. Spara hälften tills du kan bilda dig en bättre uppfattning om behovet.
• Beroende på jordmån, vattenhållande förmåga och daggbildning behövs i storleksordningen mellan 5 och 10 mm regn för att gödselkornen ska lösas upp och för att nitratkvävet ska kunna transporteras ner till rötterna.
• Om du gjort nollrutemätningar ska du komma ihåg att det finns lika mycket kväve inlagrat under jord som i grönmassan både i nollrutan och i fältet.
• Ta gärna hjälp av de hjälpmedel som finns, till exempel N-Tester eller mätning i egna nollrutor, men gör en egen bedömning utifrån egna förhållanden och erfarenheter.
• Under rådande förhållanden är Kalksalpeter det mest effektiva gödselmedlet för komplettering.

Kväveupptag i Skåne

Utvecklingen har gått fort under den senaste veckan och många lantbrukare har redan kompletteringsgödslat med hela eller delar av tänkt giva. Nu efter regn och ökad tillväxt är det lättare att bedöma skördepotentialen och på de flesta håll i Skåne finns möjlighet till en god skörd. Utvecklingsstadierna är mellan 37 och 45 och kväveupptaget har ökat rejält under senaste veckan. Efter den nederbörd som kommit har markens mineralisering kommit igång och kväveupptaget i nollrutorna har ökat igen.

Kväveinnehållet i grönmassan ligger nu mellan 72 och 141 kg N i gödslade fält. Under den senaste veckan har innehållet ökat med mellan 0 och 50 kg kväve.

I de ogödslade rutorna grödan tagit upp mellan 16 och 127 kg kväve i grönmassan. Upptaget har ökat sedan förra veckan med mellan 0 och 41 kg kväve.

Diagram 1. Mätresultat Skåne. ff står för förfrukt. Sedan förra veckan har ökningen i gödslade fält varit mellan 0 och 36 kg N/ha och i ogödslade rutor mellan 0 och 15 kg N/ha. Se även tabell nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Skåne).

Låg mineralisering av kväve i Kalmar och på Öland

Denna veckas mätningar visar på ett lågt upptag av kväve i nollrutan sedan förra mätningen. I snitt är det 0 kg N i skillnad mot förra veckan. Att vi inte ser ett högre upptag i nollrutan kan bero på det kalla vädret som håller tillbaka mineraliseringen. Enligt marktemperaturmätaren i Vassmolösa ligger temperaturen fortfarande under 10 grader på 10 cm och 50 cm djup.

I fälten har det hänt mer och där har kväveupptaget i snitt ökat med 14 kilo sedan förra veckan där den största ökningen är på Öland. Där har ett av fälten har tagit upp 34 kg N sedan förra veckan.

Utvecklingsmässigt är nu fälten i Smedby i DC 37 medan de resterande fortfarande är kvar i DC 32. Det har kommit skurar med regn och nederbörden bör vara tillräcklig för att kvävet ska ha löst upp.

Det totala upptaget i nollrutorna var i medel 46 kg N/ha (20–110 kg N/ha). Upptaget i de gödslade delarna av fälten låg i medel på 84 kilo kväve per hektar med en variation mellan 76–114 kg N/ha. Det är fortfarande stora skillnader mellan olika fält.

Det är också stor variation i hur mycket av det tillförda gödselkvävet som har tagits upp mellan 4 till 70 kg kväve per hektar. Det högsta upptaget är på de platser som har låg mineralisering. Som vi skrev i förra veckans säsongsnytt så är det dags att tänka på komplettering och gärna lägga ut inför nästa regn.

Diagram 2. Mätresultat i Kalmarregionen. ff står för förfrukt. Se mer information om fälten i tabellen nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Kalmarregionen).

Västra Sverige

Kväveupptaget fortsätter att öka på många platser i västra Sverige trots det torra vädret. Vetet var nu i DC32-43.

Upptaget i nollrutorna var i medel 31 kg N/ha (12-59 kg N/ha) med mycket små skillnader jämför med tidigare veckor. Den här veckan har upptaget av kväve i nollrutorna ökat med i medel 6 kg N/ha Upptaget i de gödslade delarna av fälten var nu i medel 96 kg N/ha med en variation mellan 62-137 kg N/ha. Upptaget av gödselkväve fortsätter alltså, i medel en ökning med 20 kg N/ha (3-41 kg N/ha) trots det torra vädret. Nu väntar nederbörd i prognosen. Vi kommer att mäta även vecka 22.

Diagram 3. Mätresultat i region väst. ff står för förfrukt. Se mer information om fälten i tabellen nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Väst).

Vi har inga mätvärden från fälten på Tun den här veckan på grund av problem med sensorn.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.