Är det lönsamt att ”renovera” marken?

Ökad skörd till ett värde av knappt 200 kronor per hektar blev den ökade intäkten för hela arealen på en gård när några packningsskadade fält åtgärdades med en alvluckrare. Det visar en ny studie från Finland.

I Finland är en stor andel av åkermarken lerjordar och liksom i Sverige finns ett årligt nederbördsöverskott som gör att fält ofta är blöta och känsliga för markpackning. I den bästa av världar ska åkermark skötas så att den inte skadas och behöver botas eller lagas. Men det kan vara lättare sagt än gjort och två forskare har räknat på om det är lönsamt att åtgärda packningsskadad lerjord.

Spannmålsgård i sydvästra Finland

Förutsättningarna för studien är en gård på cirka 50 hektar i området Varsinais-Suomi i sydvästra Finlands jordbruksbygd. På gården odlas i huvudsak spannmål och markerna utgörs av lerjordar. De antog att var femte fält på gården hade sådana packningsskador att skörden där var 30 procent lägre än gårdens övriga fält. I studien, som var en teoretisk studie med så mycket verkliga siffror som möjligt, kördes en alvluckrare som bearbetar till 25-30 centimeters djup. Efter bearbetningen fick marken vila från vanlig växtodling i tre år genom att ha grönträda, då det annars finns en risk att den nyluckrade jorden åter packas. Därefter måste djuprotade grödor som höstraps odlas under minst tre år per 10 år.

Betalt på 8 till 12 år

Alvluckringen påverkade växtföljden på gården och de tre olika prisnivåer som användes i kalkylen påverkade frekvensen av kalkning och användning av fungicider. Då den ekonomiska nyttan av alvluckring, beräknat på ett medelavräkningspris över 14 år, ökade intäkten med 180 kronor per hektar under 30 år på hela gårdens areal. Med de antaganden som forskarna gjort varierade återbetalningstiden mellan 8 och 12 år. Forskarna drar slutsatsen att alvluckring inte gör någon dramatisk förbättring av lönsamheten men kan vara viktigt där grödor med högt avsaluvärde ska odlas. Vad det ekonomiska utfallet av alvluckring blir för en hel gård beror till stor del på om det finns obligatorisk träda och om den trädan i utgångsfallet var lokaliserad till packningsskadade fält eftersom den gör minst ekonomisk skada där.

Tre saker som påverkar kalkylen

Forskarna gjorde en analys över vad som påverkar kalkylen. Graden av markpackning påverkar förstås och om skördesänkningen på grund av packning endast är 10 procent lönar det sig inte att alvluckra. Avräkningspriset på spannmål påverkar också och även om priset vore 20 procent lägre än medelpriset under tiden då studien gjordes, år 2000 – 2014, skulle det löna sig. Likaså påverkar den diskonteringsränta de räknat med för alvluckringen, som är att betrakta som en investering. I standardkalkylen användes 6 procent men investeringen var lönsam ända upp till 10 procent diskonteringsränta.

Källa: Evaluating profitability of soil-renovation investments under crop rotation constraints in Finland. Tuomo Purola och Heikki Lehtonen. Agricultural Systems. Volume 180, April 2020. Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann