Miljöåtgärder i lantbruket kartlagda
I en ny rapport har Jordbruksverket sammanställt uppgifter om lantbrukets miljö- och klimatarbete. Där kompletteras kända fakta om olika miljöstöd i CAP med beskrivning av lantbruksbranschens egna uppgifter om miljöprogram. Rapporten visar att lantbrukare gör många åtgärder utan att få betalt eller att det krävs av lagstiftningen.
Inför 2025 gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att kartlägga miljö- och klimatåtgärder i lantbruket. Bakgrunden var bland annat att Sverige inte klarar olika mål inom biologisk mångfald och minskad övergödning. Därför är det av intresse om det görs åtgärder på gårdarna som inte syns i nuvarande statistik.
Aktiva och passiva miljöåtgärder
I utredningen var det nödvändigt att fundera över vad som menas med en miljöåtgärd. Ett blommande rapsfält är bra för pollinerare men är kanske inte en miljöåtgärd i mångas ögon, eftersom det är en ordinarie odlingsåtgärd och inget ”extra” som görs. Ännu tydligare kan det bli för gårdar i skogsbygd. Där bidrar blotta förekomsten av en gård med åker- och /eller betesmark till en ökad landskapsvariation jämfört med om gården inte funnits och om all mark varit skogsbeklädd. Förbättringsarbete såsom växtförädling och avelsverksamhet nämns också i utredningen. Förutom fördelarna ökad avkastning och därmed lägre klimat- eller miljöpåverkan per kg produkt, kan det ge friskare djur eller grödor som är mer resistenta mot sjukdomar.
Synliga och osynliga miljöåtgärder
En del miljöåtgärder i lantbruket blir enkelt synliga genom att de går att se från fönstret för den som åker genom landskapet med bil eller tåg. Det kan vara blommande kantzoner, en frodig fånggröda eller anlagda våtmarker. Många andra åtgärder går inte att upptäcka som att sojaanvändningen i foder har minskat med 20 procent under de senaste 25 åren. Eller att det kvävegödselmedel som numera används i Sverige tillverkas med katalysatorrening vilket halverar utsläppen av lustgas. Gunilla Frostgård på Jordbruksverket har lett uppdraget.
- Det är positivt att det görs en stor mängd åtgärder och att arbetet mot ökad resurseffektivitet fortsätter. Det var också intressant att se hur Greppa Näringens rådgivning inom bland annat växtnäringsstrategier, precisionsodling, utfodring, djurhållning och stallgödselhantering varit ett bra stöd och att många av de lantbrukare som fått rådgivning faktiskt ändrat sitt agerande, säger Gunilla Frostgård.
En av frågorna i uppdraget var att bedöma om ytterligare uppgifter behöver samlas in från gårdarna. Utredarnas svar är att det inte behövs i nuläget och det också handlar om att ytterligare frågor för lantbrukare att svara på kan öka den administrativa bördan. I sammanhanget kan det dock framöver visa sig vara intressant med uppgifter som samlas in via lantbrukets dataplattform Agronod.
Text: Markus Hoffmann
