Ny guideline för lerjordar från HELCOM

Den internationella havsmiljöorganisationen HELCOM sätter fokus på erosion från lerjordar och ger ut en ny guideline eller riktlinje om det. Där samlas de viktigaste odlingsråden för Östersjövänlig växtodling.

HELCOM är en förkortning för Helsingforskommissionen. Det är en internationell organisation med säte i Finland som bildades av länderna runt Östersjön 1974. Syftet är att skydda Östersjön och organisationen hanterar frågor som giftiga ämnen i havet, övergödning, fiskerifrågor och marint områdesskydd med mera. Länderna har enats om en aktionsplan för Östersjön, där varje land fått krav på minskade kväve- och fosforutsläpp så att Östersjön kan uppnå god ekologisk status. I takt med att kommunala reningsverk släpper ut mindre kväve och fosfor riktas mer fokus mot jordbrukets odling och djurhållning. Kunskapen om hur kväve och fosfor läcker till havet har ökat och därför har HELCOM publicerat en ny guideline om hur strukturen på lerjordar kan förbättras. Det kan tyckas som en detalj men mätningar visar att fosforläckaget på grund av erosion av partiklar från lerjordar kan vara stort. Flera internationella experter från lärosäten och myndigheter har deltagit i att utforma publikationen, däribland Jordbruksverket.

Mest lerjord i Sverige och Finland

I den nya publikationen finns en karta där det går att se att av länderna runt Östersjön finns den mesta lerjorden i Sverige och Finland. I texten beskrivs hur klimatförändring med mildare vintrar riskerar att öka fosforläckaget. Finska forskare har visat om en blötare höst följs av en mildare vinter så fördubblas jorderosionen jämfört med om vädret hade varit mer normalt. Och svenska forskare har visat att upprepade cykler av tö och frysning också ökar läckaget.

Välkända åtgärder som undvik markpackning och ha en fungerande dränering

I rapporten finns ett avsnitt med rubriken välkända åtgärder. De kanske inte är lika välkända i alla länder eftersom en del länder har kortare historia av åtgärdsarbete än Sverige. Där beskrivs hur viktigt det är att undvika markpackning och att en fungerande dränering är avgörande. Att hålla marken bevuxen under vintern, att ha skyddszoner och att undvika överdosering av fosforgödsel tas också upp. Där beskrivs också att minimerad jordbearbetning kan minska risken för jorderosion eftersom struktur med makroporer som ökar infiltration utvecklas. Men en farhåga är att fosforkoncentrationen ökar i markytan med tiden eftersom ytjorden inte vänds ner med en plog.

Inte lika välkända åtgärder som att sprida gips på åkermark

Ett ganska stort avsnitt i rapporten ägnas åt att sprida gips på åkermark. I Finland finns flera års försöksresultat som visar lägre fosforläckage från åkermark där gips har spridits. I praktiken har det spridits på cirka 65 000 hektar, ungefär lika stor yta som det spridits strukturkalk på i Sverige. Det kostar cirka 2 300 kronor per hektar med gips utspritt och färdigt. I Sverige pågår gipsförsök i ett EU-projekt. I Finland finns dessutom en stödform i CAP som heter "Främja den cirkulära ekonomin". Åtgärden är inriktad på spridning av organiskt material på åkrar med mineraljord, alltså jordar som

inte är organogena. Betalningsnivån är 37 € per hektar och listan över godkända jordförbättringsmedel är lång med bland annat fiberslam samt stallgödsel och rötrester från biogas.

Text: Markus Hoffmann

Källa: HELCOM Guidelines on Best practices to improve soil structure and aggregate stability on clay soils. September 2025. Länk till annan webbplats.