Norska lantbruket riskerar att missa klimatmål
Den norska Riksrevisionen skriver i en ny granskningsrapport att det saknas tecken på att det norska jordbruket kommer nå sina klimatmål. Samtidigt riktas kritik mot Jordbruks- och livsmedelsdepartementet för att det inte tagit tillräckligt ansvar för att uppfylla målen i klimatavtalet.
Det är långt ifrån alla länder i Europa som har egna nationella mål för jordbrukets utsläpp av klimatgaser. Men redan 2019 ingick den norska lantbruksnäringen ett avtal med norska staten om att till 2030 minska utsläppen av klimatgaser med 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e). För att följa arbetet finns en beräkningsgrupp som årligen bedömer hur det går.
Riksrevisionen kritiserar
I en nästan 200 sidors ny rapport har den norska Riksrevisionen granskat hur det går med jordbrukets klimatarbete. Myndigheten kommer med beska slutsatser och skarp kritik och skriver
”Det finns inga tecken på att det kommer att vara möjligt att uppnå betydande utsläppsminskningar från jordbruket till 2030. Jordbruks- och livsmedelsdepartementet har inte tagit tillräckligt ansvar för att uppfylla målen i klimatavtalet.”
Den norska regeringen har presenterat en ny klimatpolitik och nya styrmedel för jordbruket. Riksrevisionen skriver att om det genomförs och fungerar som avsett blir effekten en utsläppsminskning på totalt cirka 2,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden fram till 2030. Det är fortfarande mindre än hälften av det utsläppsminskningsmål som satts i klimatavtalet mellan staten och jordbruket.
Osäkra siffror
En granskning av regeringens klimatplaner för åren 2023–2025 visar att de uppskattade minskningarna av utsläpp till följd av åtgärder i jordbruket är mycket osäkra. Till exempel antogs år 2024 en minskning på 1,4 miljoner ton CO2e för användning av fodertillskott med metanhämmare till nötkreatur, medan inga utsläppsminskningar uppskattades för minskat matsvinn. I rapporten för 2025 halverades uppskattningen för metanhämmare i foder till 0,7 miljoner ton CO2e medan åtgärder för att minska matsvinnet uppskattades ge en utsläppsminskning på 1,2 miljoner ton CO2e.
Nya politiker efter norska valet
I Norge startar det nya riksdagsåret i början av oktober och en av frågor som kan hamna på politikernas bord är klimatåtgärder och styrmedel i jordbruket. Uttalanden från en del politiska partier vittnar om stora förväntningar på minskade utsläpp. En av klimatåtgärderna som funnits med under ett antal år i norska planer är fodertillskott mot metan från år 2027 vilket vållat oro och kritik från norska lantbrukare.
Källa: Jordbruket langt frå å nå klimamåla sine
Länk till annan webbplats.
Text: Markus Hoffmann
Relaterade nyheter:
- Nya klimatberäkningar av jordbruksåtgärder i Norge (2024-05-24)
- 7000 norska lantbrukare har gjort klimatberäkningar (2023-09-29)
