Ny koljämförelse mellan minimerad och konventionell jordbearbetning
När kolförrådet i närliggande parvisa fält med plöjning och minimerad jordbearbetning jämfördes upptäcktes ett linjärt samband. Kolförrådet i skiktet 0-10 cm ökade med antalet år som minimerad bearbetning tillämpats. Men när alla ingående fält i den danska studien med och utan plöjning jämfördes var kolförrådet inte större utan plöjning.
Nu har många lantbrukare provat minimerad jordbearbetning av olika slag under ganska många år så nu kan det finnas fält att studera för att se hur marken påverkats. Ungefär så tänkte en grupp danska forskare som ville jämföra markens egenskaper inklusive koldynamik där minimerad bearbetning använts under minst tio år, med fält med årlig plöjning.
Svårt välja parvisa fält
För att kunna jämföra fält med minimerad (MT) och konventionell bearbetning (CT) togs en kravlista fram. Områden där de parvisa fälten fanns var på Själland, ön nära Sverige. Fälten fick ligga max 1 000 meter från varandra, MT-fälten ska inte ha plöjts på 10 år, CT -fälten ska ha plöjts årligen i tio år, dokumentation av halmbortförsel, stallgödsling och växtföljd ska finnas för minst 20 år tillbaka och fälten ska ha samma jordart.
Tiden viktig
Analyserna av kolförråd visade ett starkt linjärt samband mellan antalet år med minimerad bearbetning och skillnaden i kolförråd mellan de parvisa MT- och CT-fälten. Det antyder att MT kan ge en kolinlagring över tiden. Men när medelvärdet av alla ingående fält i studien beräknades var det ingen skillnad i kolmängd mellan MT och CT. I MT-fälten skedde ökningen av kolhalt i 0-10 cm skiktet. På fälten som plöjdes (CT) var det, inte så förvånande, större mängd kol i skiktet 10-30 cm än där det inte plöjdes (MT). Nedanför 30 cm var det ingen skillnad mellan CT och MT.
Med tanke på resultaten menar forskarna att ett nytt jämviktsläge i kolförråd kan uppnås efter 20-40 år och jämför med andra studier som istället nämner 50-100 år. Studie rom förändring av kolförråd behöver därför vara långsiktiga.
MT-lantbrukarna har tillämpat minimerad jordbearbetning under 10-40 år. I denna studie fanns ingen skillnad i marktäckning av grödor mellan MT- och CT-fälten. Om avsikten med MT är att röra sig mot principerna för conservation agriculture så behövs lite fler vintergröna fält påpekar forskarna. De nämner också sockerbetor som med sin pålrot kan skapa värdefull uppluckring av markprofilen. Å andra sidan menar de att själva upptagningen är så omvälvande att den kan störa ut positiva MT-effekter på markens struktur.
Lärdom till nästa gång
Metoden med att studera fält hos lantbrukare har fördelen att de kan ge ett mått på hur den praktiska växtodlingen faktiskt påverkar marken. Metodens nackdel är att det är svårt att, i jämförelse med ett så kallat rutförsök, filtrera bort som skapar andra skillnader än de man vill studera. För eventuella kommande studier med att jämföra parvisa fält rekommenderar forskarna att 30 till 50 fält bör ingå för att resultaten ska bli mer statistiskt robusta.
Text: Markus Hoffmann
