Nya klimatberäkningar av jordbruksåtgärder i Norge
Många klimatåtgärder är lika i de nordiska länderna. Nu har en ny värdering gjorts av möjliga åtgärder i den norska växtodlingen. Mycket är likt Sverige men biokol och förbud mot myrodling sticker ut. Och de har satt en siffra på hur mycket täckdikning gynnar klimatet.
År 2020 träffade den norska staten och lantbruksnäringen ett frivilligt klimatavtal med innebörden att genomföra åtgärder som minskar det norska lantbrukets klimatavtryck med fem miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) till 2030. Nu har det gått några år och de har uppdaterat siffror över potentialer för många åtgärder. Det svenska jordbruket är cirka 2,5 gånger så stort som det norska sett till arealen, de geografiska förutsättningarna skiljer mellan länderna och odlingen domineras av vallodling. Potentialerna är därför inte direkt överförbara även om många åtgärder är desamma i de båda grannländerna.
Fånggrödor: Fånggrödor ger klimatnytta genom att de lagrar in kol i marken och genom att de minskar kväveutlakningen vilket ger mindre lustgasavgång.
Biokol: Pyrolys av biomassa från exempelvis jordbruket skapar kolformer som är stabila och inte omsätts snabbt som halm och andra skörderester.
Förbud mot nyodling av organogena jordar: Sedan 2020 är det förbjudet att nyodla myrjordar. Det går dock att få dispens under vissa omständigheter. Bedöms ha en sammanlagd klimateffekt på 440 000 ton CO2e till 2030.
Täckdikning: Täckdikning ökar skörden och avgången av lustgas från marken minskar från två till en procent av tillfört kväve.
10 procent mindre mineralgödselkväve: I rapporten refereras till en studie som visar att kvävegödslingen generellt kan minska med 10 procent utan att skörden minskar. Om så skulle ske så ger det stor skillnad i klimatavtryck från växtodlingen.
Miljövänlig spridning av stallgödsel: I Norge sprids en betydligt mindre andel av flytgödseln med släpslangar än i Sverige. Släpslangspridning ger klimatnytta på två sätt jämfört med bredspridning. Lustgasavgången minskar genom att ammoniakavgången minskar. Och lustgasavgången minskar genom att behovet av mineralgödselkväve minskar.
Vårspridning av stallgödsel: Vårspridning istället för höstspridning ger lägre kväveläckage och det ger i sin tur mindre läckage av lustgas.
Baljväxter i vall: Att blanda in baljväxtfrö i rena gräsvallar får en klimateffekt. Lustgasavgången minskar om mindre mineralgödselkväve behöver tillföras. Å andra sidan ökar lustgasavgången vid nedplöjning av baljväxtvallen men nettoeffekten blir ändå positiv.
Precisionsgödsling: Enligt synsättet i den norska sammanställningen gör precisionsgödsling att det går att minska kvävegivan något och det ger en lustgaseffekt.
Åtgärd | Effekt i ton CO2e per år |
Fånggrödor | 50 000 – 151 000 |
Biokol | 70 000 |
10 procent mindre mineralgödselkväve | 59 000 |
Miljövänlig stallgödselspridning | 24 000 |
Täckdikning | 30 000 |
Vårspridning av stallgödsel | 8 000 |
Mer baljväxter i vallar | 13 000 |
Precisionsgödsling | 8 000 |
Källa: NIBIO_RAPPORT_2024_10_37.pdf (unit.no)
Länk till annan webbplats.
Text: Markus Hoffmann
