Så mår den biologiska mångfalden i slättbygden

Hur har den biologiska mångfalden förändrats? Det är inte lätt att besvara frågan med hjälp av studier i fält och på landskapsnivå. År med extrema väderförhållanden kan försvåra tolkningen av orsakssamband var en av de insikter som deltagarna tog med sig efter årets Alnarpskonferens.

Årets tema för Alnarpskonferensen var "Biologisk mångfald i jord- och skogsbruk". Konferensen ägde rum den 7 februari och lockade drygt 170 deltagare på plats och 40 via livesändning. Några nedslag från forskare vid SLU när det gäller åkerlandskapet:

Biologisk mångfald står för flera olika saker

En allt intensivare markanvändning gör att livsmiljöer och därmed arter försvinner. Jan Bengtsson forskare i ekologi ställde frågan varför vi ska bevara den biologiska mångfalden och menade att svaret beror på vem man frågar. Några betonar att pollinerare behövs i landskapet för produktion och kvalitet på bär och grönsaker, andra önskar ett vackert landskap med blommor och grönområden intill städer för människors välbefinnande. Oberoende av varför vi vill ha biologisk mångfald så behövs bland annat betesmarker i slättlandskapet, fler trädarter i skogen och att klimatåtgärder görs med hänsyn tagen till mångfalden.

Betydelsen av blomsterremsor och bikupor för humlor

Under de senaste 50 åren har utvecklingen gått mot större fält och ett mer ensartat landskap i södra Sverige. Chloö Raderschall forskare i växtbiologi berättade om studier kring nyttoinsekter. För att undersöka om humlor gynnas av ett mer omväxlande landskap studerades 14 fält med åkerbönor i Skåne. Blomsterremsor såddes i kanterna och bikupor placerades ut.

Vid räkning samma höst hade förekomsten av humlor varken påverkats av närvaron av blomsterremsor eller av konkurrensen från honungsbin. En ny avläsning gjordes året efter och när de inte längre hade konkurrens av bin, fanns det fler humlor. Försöken genomfördes under året 2017 då det var en extremt blöt höst och under torråret 2018. Det är med andra ord svårt att designa storskaliga försök när man inte kan kontrollera väderfaktorn. En anläggning för att simulera vattenstress testades därför. Det verkar inte som att humlorna är särskilt väderberoende. Under åren 2023 och 2024 fortsätter försöken med så kallad strip cropping i fält med rader av omväxlande vete, raps och ärter för att för att se påverkan på skadedjur, naturliga fiender och ogräs.

Totalt antal fjärilar i jordbrukslandskapet var oförändrat

Vi läser ofta ”larmrapporter” om att antalet insekter och fjärilar minskar. Christine Haaland landskapsekologi ville undersöka detta. Hon hade redan 1997 inventerat fjärilar öster om Lund i slättlandskapets betesmarker. Hon upprepade inventeringen nu 20 år senare och såg en viss intensifiering av jordbruket i landskapet, men med endast små förändringar av antalet betesmarker och hur de sköts. Hon fann att antalet fjärilar hade ökat under tidsperioden och även antalet arter. Artsammansättningen var dock påverkad som att tistelfjärilen var en ny art vid den andra inventeringen och att mer ovanliga arter såsom ängsblåvingen, violettkantad guldvinge, saknades.

Även i denna studie var det svårt att förstå om det var en långsiktig trend eller en extremt torr vår som inneburit dålig fjärilsöverlevnad för vissa arter. Klimatförändringarna riskerar att ge fler värme- och torrperioder och träd och buskar i betesmarker kan ge skugga. Det är även viktigt med blommor och hög markvegetation som gynnar ängsarter och därmed fjärilar. Skötsel av vägkanter där växtmaterial förs bort, kan till en del kompensera för färre naturbetesmarker.

En svårighet att allmänt beskriva förändringar i biologisk mångfald är att många idag inte lär sig att känna igen landskapets olika arter, exempelvis fågelarter och då kan man ju inte rapportera om den minskar. Ännu tydligare blir det för växter och fjärilar i landskapet.

Gårdsexempel på ökad biologisk mångfald med äppelodling

Det gavs även intressanta gårdsexempel kring hur biologisk mångfald kan ökas med äppelodlingar inom ekologisk odling. Ett exempel var från en så kallad alléodling utanför Trollhättan och ett från Karlskronatrakten där man nyligen planterat äppelträd omväxlande med blommor i kanten av ett morotsfält. Odlingarna var relativt nyetablerade och inga inventeringar av den biologiska mångfalden är genomförda.

Text: Stina Olofsson