Osäkert kring beslut om ett markdirektiv
Under ett antal år har EU förberett lagstiftning kring mark. Ett beslut är planerat till början av juni, men flera remissinstanser är tveksamma. Tidigare år har det funnits förslag som dragits tillbaka om strategier och ramdirektiv för markfrågor. Kanske är frågan om samordning av markvårdsarbetet trots allt mer genomarbetat för att bli accepterat denna gång.
Förslaget till direktiv omfattar all mark inklusive jordbruksmark. Det finns juridiska svårigheter vid ett införande, eftersom det inte får överlappa annan EU lagstiftning. En arbetsgrupp har arbetat sedan 2015 och Sverige är representerat i denna via Naturvårdsverket.
Indikatorer för god markhälsa
En god markhälsa hotas enligt EU av förlust av kol, näringsämnen och biologisk mångfald. Markhälsan hotas också av försurning, föroreningar, erosion, markpackning och en ökad frekvens hårdgjorda ytor. De indikatorer som använts idag är nästan uteslutande kemiska, till viss del fysikaliska, medan de biologiska är få. EU länderna behöver enas om indikatorer.
Vad ska övervakas
I förslaget till direktiv ingår ett övervakningsprogram för markhälsa i hela Europa, vilket omfattar markens textur, porositet och skrymdensitet, mängd C, N, P, K, pH, erosion, elektronisk konduktivitet, samt tungmetaller och föroreningar. För att utforma program för övervakning behövs kunskap, bland annat om markens förmåga att leverera ekosystemtjänster. Man kan behöva mäta effekten av regelverk och att åtgärder vidtas. En omfattande övervakning skulle medföra betydande kostnader och ett argument som förs fram om att de inte bör läggas på lantbrukarna, eftersom markhälsa är en angelägenhet för hela EU:s befolkning.
Underlag samlas in från olika källor
Expertgruppen för jord har tagit fram underlag och synpunkter, från många aktörer. Aktiva i arbetet är EJP Soil ett europeiskt forskningsprogram med fokus på hållbar användning av jordbruksmark. Programmet består av 24 länder och 26 partners, däribland SLU. En plattform EU Soil Observatoy (EUSO) har inrättats för att underlätta beslutsfattande genom att samla in data och stödja forskning av markernas värde. I databasen LUCAS (Land Use/Cover Area frame statistical Survey) har data samlats in sedan 2009 kring kol i mark, näringsämnen, biologisk aktivitet och markstruktur ner till 30 cm markdjup. För att dokumentera förändrad markanvändning, planeras övervakning via EU-programmet Copernicus och Sentinel-satelliter.
Kan regler och åtgärder harmoniseras över alla EU:s länder?
Skillnader i nationella metoder är svåra att överblicka och arbetsgruppen utreder om det går att harmonisera provtagning och analys av mark. Men det kan vara svårt för enskilda länder med mångårig tradition till exempel för markkartering att överge invanda metoder för EU gemensamma, som kan upplevas som mindre exakta och pålitliga. SLU och EJP anordnade i april ett seminarium i Ultuna kring förutsättningarna för att lansera ett markdirektiv inom EU. Det framgick av seminariet att EJP_SOIL partners stödjer harmoniserad övervakning av markkvalitet men inte standardisering av provtagning och utvärdering, utan man anser att den bör bygga på ländernas egna etablerade metoder.
Rådgivning om åtgärder för god markhälsa
Greppa Näringen bidrar i arbetet för god markhälsa och tar nu fram en hållbarhetsanalys där markhälsa ingår som en viktig del. Istället för att mäta olika markegenskaper fokuserar analysen på åtgärder i fält och som är positiva för markens bördighet och kvalitet. Frågor ställs till lantbrukarna om jordart, markkartering, kalkning, översyn av diken och brunnar, odling av vall och mellangrödor, däckutrustning vid odlingen, hjullaster och GPS-styrning, med mera. Sedan tidigare ingår rådgivningsbesök i Greppa Näringens utbud, om bördighet och kolinlagring, minskad markpackning och fosforstrategi och appen ”Hur mår din jord” används i rådgivningen.
Text: Stina Olofsson
Läs mer om Greppa Näringens rådgivning med anknytning till markhälsa:
