Färre mjölkkor förändrar nötköttsproduktionen och dess klimatavtryck

Kött från produktion med finska köttraskor har större klimatavtryck än kött från finska mjölkraser. Fördelning mellan produkterna mjölk och kött samt användning av torv som strömedel är viktiga förklaringar till skillnaden. Finsk nötköttsproduktion visar också ett högre klimatavtryck per kilogram kött än svensk och dansk nötköttsproduktion.

På senare år har antalet mjölkkor minskat i Finland och därmed föds färre tjurkalvar som kan födas upp som ungdjur för köttproduktion. Det har gjort att de djur som föds upp får en högre målvikt vid slakt för att mängden kött inte ska minska. Högre ålder och högre slaktvikt samt en större andel kött från köttraser istället för från mjölkraser kan orsaka större klimatavtryck. Det undersökte en grupp finska forskare med hjälp av en Livscykelanalys (LCA).

Allokering och torv viktiga förklaringar

Det genomsnittliga klimatavtrycket per kilogram slaktvikt för ungdjur från mjölkkor var 24,9 kg koldioxidekvivalenter, CO2e. För kött från produktion med köttraskor var det istället 32,1 kg CO2e. En viktig förklaring till skillnaden är att för kött från mjölkkor fördelas (allokeras) en del av klimatavtrycket till mjölken medan för köttraskor hamnar hela klimatavtrycket på produkten kött. Samtidigt har köttrasdjur en bättre förmåga att omvandla energi i foder till kött men det kompenserade inte för skillnaderna i produktionssystem. En skillnad som bidrog till köttrasernas högre klimatavtryck är att i stallgödselhanteringen användes torv som strömedel till köttrasdjuren medan det inte användes till mjölkkorna som hade ett flytgödselsystem.

Internationell jämförelse

Att jämföra LCA-resultat från enskilda studier kan vara vanskligt om metoderna skiljer men forskargruppen har hittat danska och tyska studier som använt samma metodik. För tjurar av mjölkras är klimatavtrycket i Danmark 8,9 kg CO2e per kg kött och i Tyskland 10,7. Det ska jämföras med 21,2 i Finland. En viktig förklaring är att skördeutbytet i relation till gödslingen är betydligt högre i Danmark och Tyskland vilket skapar lägre klimatavtryck för foderodling. En annan skillnad var att danska mjölkraskalvar slaktas redan vid 9,4 månaders ålder.

En jämförelse av nordiska system för intensiv nötköttsproduktion från köttraser visar att i Finland var klimatavtrycket i medeltal 33,6 kg CO2e/kg. I Sverige var motsvarande siffra 25,4 kg CO2e/kg och i Danmark 23,1 kg CO2e/kg. Flera faktorer förklarar skillnaden varav en är att djuren slaktas vid en högre ålder i Finland.

Källa: Environmental life cycle assessment of Finnish beef – cradle-to-farm gate analysis of dairy and beef breed beef production, December 2021. Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann